Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
tycka sig vara mästare i orientalism och med lätthet tro sig kunna mästra
en sådan obetydlighet som Max Müller — som om de blott behöfde
höra några af de torftiga föredrag, som på rena, rama allvaret sedan
refereras i tidskrifterna, för att de tro sig färdiga att med mildt
öfver-seende se ned på en syndfull, otroende värld. Folk, som aldrig förstått
ett grand af hvad de värkliga filosofiska frågorna om alltings yttersta grund
innebära, försäkra heligt och dyrt: »det står klart och tydligt framstälda
svar på alltsammans i »Secret Doctrine», och de förklara, att det bara
är bristande vilja, att man ej kan tillgodogöra sig det.
Det är orätt af teosoferna, att såsom stundom sker, framhålla, att
de i högsta nödfall ej behöfva madame Blavatsky, ty det är hon, som
har gifvit dem läran, i det att hon genom sin underbara
adaptions-förmåga sammansmält en mängd mer eller mindre heterogena element
till en bygnad, som slagit an på den stora hopen genom sina groteska,
af dem ej varseblifna orimligheter, och det är hennes ande, som besjälar
samfundet. Öfverallt hvar jag läser i teosofiska skrifter, ser jag som i
eldskrift Blavatsky, Blavatsky, Blavatsky, och jag måste tänka på Ibsens
figur biskop Nicholas, som på dödsbädden fröjdade sig åt det Perpetuum
mobile, som han döende satte i gång.
Jag upprepar mitt förra yttrande: teosofernas påstående, att
alltsammans i Hodgsonska rapporten beror på Coulombs tillförlitlighet, är
osant. Först och främst förefinnas alla de bref, som madame Coulomb
uppgifver vara skrifna af madame Blavatsky. Dessa bref hafva af
handskri ftskännare blifvit förklarade för äkta. Huruvida det kan lyckas att
skrifva ett kortare bref i en annan persons handstil och efterhärma
handskriften så väl, att förfalskningen undgår en erfaren handskriftskännares
öga vid en detaljerad undersökning, vill jag lämna därhän, men jag tror
det vara fullkomligt orimligt, att monsieur och madame Coulomb skulle
lyckats utan upptäckt förfalska en sådan mängd bref. Att de dessutom
skulle vara i den grad skickliga stilister, att de skulle kunna återgifva
madames språkliga egendomligheter och säregna skrifsätt, synes otänkbart.
Dessutom utgöra icke madames bref till monsieur och madame
Coulomb det enda bevismaterial, som föreligger. Hvarje tilldragelse, som
bref-ven beröra, här först och främst blifvit undersökt, och vittnesmålens innehåll
har jämförts med brefvens. Det mäst graverande i historien om
Sassoon-telegrammet, är icke det företedda brefvet, utan sammanhanget mellan
brefvet, vittnesmålen af personerna i fråga och det företedda
telegramkvittot. Hvad The shrine-fenomenen beträffar, är det ock hela
sammanfattningen, som gör det sannolikt ända till visshet att bedrägeri förelåg:
hela anordningen, tillvaron af skjutdörrar enligt d:r Hartmanns vittnesmål,
historien om den sönderslagna tallriken, hvilken skulle lagats jvänne
tallrikar voro köpta i en viss bod af madame Coulomb enligt köpmannens
bok), den omständigheten, att skåpet förstördes i hemlighet af teosoferna,
öfverensstämmelsen mellan brefven och tilldragelserna m. m. När man
nu (efter hvad som senare skall visas) har allt skäl att antaga, att
madame Blavatsky hade reel hjälp icke blott af åtskilliga hinduer samt af
den lille taskspelarelärlingen Babula, något, som man visste förut, utan
äfven af öfverste Olcott, så är det underligt, att bedrägerierna ej kunnat
bättre döljas än hvad fallet var. Men detta åter förklaras af den ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
