Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
Jag har anfört detta såsom prof på Solovyoffs lifliga och klara
framställning af madames person. I ingen annan beskrifning af henne
har jag förnummit så mycket omedelbar beröring af en värklig lefvande
människa som här. Hur beundrar man icke madame Blavatsky vid detta
hennes första samtal med Solovyoff. Det är nämligen att märka, att
hon hade mycket stort intresse af att vinna Solovyoff, något, som senare
skall visas. Hon behöfde honom nämligen alldeles specielt för
samfundets rotfästande i Ryssland. Och hon väntade honom. Hon mottog
honom icke oförberedt. Hennes okonstlade vänliga uppträdande är lika
mycket natur som en följd af klokhet. Hon visar sig icke stor och
sublim, utan som ryska, och ryskan, som hon visar fram denna gång,
är hon säkerligen lika mycket sig själf till behag, som för att taga
Solovyoff, ty hon njuter af landsmanskapet.
Hennes lust att imponera och hennes kända obetänksamma liflighpt
spela henne blott ett enda spratt vid detta försök: hon kunde nämligen
icke låta bli att visa ett litet fenomen. Under samtalets-lopp framställer
Solovyoff sina allvarsamma afsigter,- i det att han säger sig önska taga
reda på teosofiska samfundet, själf bilda sig ett omdöme etc. H. P. B.
aflägsnade sig strax sedan Solovyoff framställt syftet med sitt besök, under
förevändning af husliga göromål. Sedan hon kommit tillbaka, förklarade
hon, att hon kände Solovyoff, innan en viss P. skrifvit till henne om
honom från Ryssland, och att hon visste, att han drogs till henne.
»Lyssna»! säger hon, och strax hördes ofvan deras hufvuden klingandet
af den underbara klocka, med hvilken Solovyoff senare gjorde närmare
bekantskap.
»Hvad är meningen med detta?» frågade Solovyoff.
»Det betyder blott, att min mästare är här, ehuru Ni och jag ej
kunna se honom. Han säger, att jag kan lita på Eder, och att jag
skall göra för Er, hvad jag kan. Vous ètes sous sa proteciion*, hädanefter
och för alltid.»
Detta var ett missgrepp af madame Blavatsky, ty Solovyoff tänkte
genast: »hvarför skulle hon gå ut först, innan klockan klingade?« Och
om mahatman varit närvarande och såsom madame sade, kunde läsa i
Solovyoffs själ, så skulle mahatman ej tagit honom under sitt särskilda
beskydd, när han hade denna baktanke.
Efter sitt första möte med madame Blavatsky var Solovyoff en
stadig gäst hos henne. En mängd fenomen bevittnade han, men inga,
som i minsta mån öfvertygade honom. Det fans alltid små hakar vid
dem, såsom t. ex. vid klockans uppträdande vid första besöket, eller att
de kunde hafva skett efter komplott med den lille förut kände slyngeln
Babula, hvilken äfven nu följde H. P. B., eller med miss X, en dam,
i hvars närhet det regnade fenomen, och som var mycket nära lierad
med madame Blavatsky.
Madame Jelihovsky, en syster till den modärna Isisprestinnan, var
äfven på besök i Paris samtidigt med Solovyoff. Hon hade vid den
tidpunkt, då bekantskapen mellan Solovyoff och madame Blavatsky
började ett samtal, så vigtigt, att jag icke kan underlåta att anföra det.
* Ni är under hans beskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
