Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från Norrlands skogsbygder, af Simson. II. Huru kommo vi Irlands skär så nära?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5oo
På en tid, då karl med häst kunde tjäna ända till 30 kronor om
dagen och däröfver, kunde icke ens den nitiske jordbrukaren få nödig
arbetskraft för odlingens häfd. Följden blef jordbrukets allmänna förfall,
som i all synnerhet blef en hufvudregel för bolagens talrika skogshemman,
af skäl som närmast följa.
För att kunna afvinna sina hemmansåbor den största möjliga
vinsten ansågo bolagen klokt och nödigt att sätta dem i största möjliga
beroende. Den seden vann då insteg att antingen ställa dessa
under-hafvande alldeles rättslösa i brist på kontrakt eller gifva dem sådana
skriftliga beting, som formligen garanterade — rättslösheten. Det säger
sig själft att äfven den ekonomiska vinsten af denna lifegenskap blef
tvifvelaktig. En åbo, som kunde köras bort vid ringaste nyck, lade sig
ingen öfverdrifven vinn om hemmanets häfd, och hans efterföljare blef,
om möjligt, en ännu mer demoraliserad proletär.
Jämte de verkliga arbetarne, som vid orkeslöshet eller kroppsolycka,
vräktes i massor på kommunerna, lockade konjunkturerna tillstädes en
hop slödder, som skapade ett samhällsfrätande, sedeslöst proletariat.
Men hvem uppräknar på några tillmätta rader alla dessa
menligheter?
Till de svårare hörde dock den rättsliga demoralisationen, som var
dubbelsidig: den starkes fräcka förakt för laglig ordning och den svages
känsla af lagens vanmakt.
Den paradisiska dal, där det skildrade röfvarupptåget ägde rum,
låg sä godt som under näsan på en länsstyrelse, hvars skandalösa
vanrykte var en åtel för alla tungor. Att denna myndighet löpte i
Prack-männens sold, det låg genom sakens och personers kända beskaffenhet
i öppen dager. En af dess medlemmar blef ändtligen därom
öfverbevi-sad vid modigt företagen och energiskt genomförd afsättningsprocess.
Huru denne ämbetsman kunde förrätta syner må anföras som prof
pä möjligheterna under Prackmans-systemets värsta blomstring.
Ett stycke väg från Ume stad ligger byn Baggböle. Dess namn
står förknippadt med oerhörda timmerstölder, som under senare hälften
af sextiotalet föröfvades på kronans skogar och, länge kända inom
Norrland, slutligen väckte stort uppseende öfver hela riket efter några beslag
på ett eller annat hundratusen bland de många millionerna.
Dessa tjufnader i vildaste skala kommo att förevigas under namnet
»baggbölerier», numera utsträckt till oärliga operationer i allmänhet,
enkannerligen underslef med kronoskogar.
Se här ett baggböleri, som fotades pä förmånerna vid nybyggenas
upptagande.
Så snart en nybyggare får odling och åbygnader i föreskrifvet skick,
skall kronoskog tillmätas honom i förhållande till odlingens omfång. Och
själfägande till bägge delarna blir han genom en »skattelösen»!
Järker, Grels, Jöns, Per och Pål äro ett sällskap bolagsbulvaner
som spela nybyggare på följande vis:
En vidsträckt myr öfverföres med ett tunnt sandlager, som blandas
starkt med konstgödsel och sås med råg. En vacker brodd sticker upp
— för tillfället, men det är nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
