Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13—14 - Englands fackföreningar, af Frantz Pio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snglands fackföreningar.
Arbetarefrägan tillhör vårt århundrade. Äfven under skråväsendets
tider funnos visserligen både arbetsgifvare och arbetare, men
lönearbe-taren för lifstiden, lönarbetarne som klass, existerade icke. Det var
gesällens mål att när hans tid kom själf bli mästare. Språnget från gesäll
till mästare var under den tidens obetydliga näringslif icke större, än att
en vanlig arbetare kunde åstadkomma det.
Innan det i8:de århundradet var slut, var förhållandet ändradt.
Watts ångmaskin och Arkwrights bomullsmaskin hade satt
fabriksindustrien i handtverkeriets ställe. Storindustrien skapar en klass-skilnad
mellan fabriksegaren och hans arbetare, en skilnad som uppkommer vid
födelsen och som endast genom en slump kan upphäfvas. •
Lönearbe-tarens knappa vilkor bli arbetarklassens lefnadslott. Nu uppstår
arbetarfrågan, nu börjar arbetarnes mödosamma kamp för att förbättra sina
exi-stensförhällanden, och deras första vapen är associationen, fackföreningen.
Englands Trade Unions äro Europas första fackföreningar, de äro ej en
fortsättning af de gamla skråna, utan helt och hållet tidens barn; de
voro det stridstecken, som var förebud till vårt århundrandes stora klasskamp.
Genast när Trade Unions uppstodo under det adertonde
århundradet, intog lagstiftningen en fiendtlig ställning mot dem, och det måste
så vara. Som rester frän medeltidens skråväsende existerade ännu en
hel lagstiftningskomplex, hvarigenom ståten patriarkaliskt åtog sig att
fullständigt ordna och reglera förhållandet mellan mästare och lärling; lagen
bestämde arbetslön, arbetstid etc., ingenting var lemnadt öfrigt för
ordnandet på enskild väg. En sammanslutning af arbetare i ändamål att
själfva reglera arbetsvilkoren var således en komplott i syfte att göra
inträng i den lagbundna ordningen, var en kriminell förbrytelse. Trade
Unions kunde blott bestå i det fördolda, och den hemliga tillflyktsorten
voro som oftast de fullt lagliga »friendly socieiies», ömsesidiga
understödsföreningar för sjukdom, dödsfall, ålderdom etc.
Var arbetaren således af lagen förnekad associationens mäktiga
vapen, stod han å andra sidan under statens patriarkaliskt skyddande hand.
Omkring år 1800 ändras förhållandet; då inträder ett systemskifte. Den
segrande liberala ekonomin predikade upphäfvandet af statens reglerande
af industrien; den fria konkurrensens laissez-faire, laissez-passer nzx
tidens lösen. Den engelska storindustrien, som just nu höll på att
tillkämpa sig främsta platsen på världsmarknaden, fordrade billiga
arbets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
