Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13—14 - Englands fackföreningar, af Frantz Pio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5Öo
den enda af vinsterna från de goda tiderna, som räddades undan det
allmänna skeppsbrottet; en mängd förlorade strejker sprängde den ena
fackföreningen efter den andra. Blott de ledande »amalgamated»
Lon-donföreningarna, som voro fast hoptimrade genom deras omfattande
benefit-system, redo ut stormen med oförminskadt medlemsantal; det var
deras orubbliga motstånd, som närmast vållade, att niotimmarsdagen
räddades, men de förlorade sina fonder i striden för att hälla uppe de
gamla prislistorna. Den gamla Trade Unions-typen från 1851 med
föreningen af »trade-» och »benefit purposes», hade nu å nyo visat sin
stora öfverlägsenhet. Att de ledande föreningarna af »highly skilled»
arbetare fortfarande häfdade den ekonomiska individualismen, är endast
förklarligt, när man erinrar sig, att hand i hand därmed gick en
exklu-sivistisk tendens, ett försök att skilja sig frän arbetarmassans stora tross.
Den ekonomiska individualismen, som stolt afvisar statens inblandning
och hänvisar fackföreningen till att stå pä sina egna ben och reda sig
pä egen hand, kunde möjligen räcka till för de »highly skilled»
arbetar-nes fast organiserade, »benefit» lemnande föreningar, men dess
proklamerande var att prisgifva de »unskilled» och mindre »skilled» arbetare,
hvilkas fackföreningar — om det öfverhufvud existerade några sådana —
omöjligen kunde undvara statens kraftiga bistånd.
De »unskilled» arbetarnes fattiga fackföreningar hade icke råd att
omfatta systemet med »benefits» i den vidsträckta skala, som hjälpte den
»skilled» arbetaren öfver de döda punkterna i lifvet och gaf hans
fackförening den orubbliga fastheten. Ju mindre »skilled» arbetet är, desto
krassare blir maskinernas konkurrens, desto mera blirkvinno- och barnarbetet
likstäldt med den vuxna mannens, hustrun underbjuder mannen och
barnet fadern och åstadkomma endast att fattigdomen ytterligare förvärras
genom ett upplöst hem. De »unskilled» yrkena äro icke fast slutna i
förhållande till hvarandra; inom några få veckor kan ett yrke kasta alla
sina öfverflödiga arbetare öfver på ett annat yrkes område. De
»unskilled» arbetarne måste utan att kunna välja eller vraka fritt öppna sina
leder för proletariatets tanklösa folktillökning; där de »skilled» arbetarne ha
den jämförelsevis lätta uppgiften att begränsa lärlingarnas antal, är det
de »unskilled» arbetarnes uppgift att begränsa antalet födda, att begränsa
själfva öfverbefolkningen. — Hänvisas de till sin egen hjälp, är deras
sak hopplöst förlorad. — Exklusiviteten ligger och gror i det fördolda,
inom hvarje arbetarrörelse; den är det skär, där just den kraftiga
arbetarrörelsen så lätt stöter pä grund. Endast de »highly skilled» arbetarne
kunna uppvisa de fulländade associationsformer, där det är jämförelsevis
lätt att hälla öfverbefolkningens strida ström utanför det »skilled» arbetets
tättslutna yrken. Det är därför frestande för arbetarklassens främsta led
att uppsäga förbindelsen med dem baktruppen har på sladden, att afstå
frän den stora gemensamma striden på öppen mark och söka skydd bakom
det värn som lemnas af den tekniska utbildningen. Individualismen ligger
fjärran hvarje arbetarrörelse. Den blef på konstlad väg inympad på de
engelska fackföreningarna under en politisk allians med dess förkämpar.
Men individualismen fick först ryggrad och märg för de ledande
föreningarnas »highly skilled» arbetare, då de i densamma sägo. ett medel
att göra sig af med det tyngande påhänget af de »unskilled» arbetarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
