Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Från Norrlands skogsbyggder. III. Sågverkskommunen A., en högtragisk medeltyp för abnorma likar, af Simson - 5. Sista drabbningen - 6. Tragikomisk epilog till dramat. Man tänker ståta i den slagnes rustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
dem i motsatta vägskälen, för att i ett som allt förhjälpa den så
betecknade till en förkrossande seger af 18,000 röster mot 6,000!
Några sådana segrar till, upprepade en i hvarje län, och vi äro
alldeles förlorade!
Nu var mäster Johannes, med sviktande krafter och en segrande
dödsfiende öfver sig, en gång för alla en slagen man — äfven med
för-loradt hopp att längre kunna värna om sin skola.
Man satte knifven i hans egna händer och själf fick han bortskära
hjärtat, lungan och lefvern ur sin egen skapelse.
Hvad som sedan återstår, det unnar man kanske återstoden af
mäster Johannns.
Och kanske, när allt kom vida, är denna återstod efter
amputatio-nen tillräcklig för det behof som spörjes.
Han hade ju själf med grämelse bevittnat, huru den
bildnings-sökande ynglingens medeltyp gradvis sjunkit ned till dvärg frän en
väl-bildad rese.
Men den som nu ser mäster Johannes och minnes hvad han.
fordom var, tänker ofrivilligt pä den lemmaslagne jätten i trampkvarnen ...
Så tänkte åtminstone jag.
5. Tragikomisk epilog till dramat. Man tänker ståta i den slagnes
rustning.
Segerrus. — Huru reder man sig på en höft utan sågvèrksfyrk ? — Kan du hoppa,
. som är så liten, så kan väl jag, som är så stor. — Det gick bra för en
såg-verkskommun, som sluppit erfara fyrkväldets harmoni. — Bara en liten
penningfråga, vet jag. — Se hit, govänner! Nu drar jag till och flyger! — Simon
Magus! Simon Magus! Är du samma stolle än i dag? — Hvad hade
båtsman vår på predikstoln att göra ?
Den plutokratiska regimen har ändtligen firat sin triumf och hånat
sin motståndare i närvaron af ett folk i sorg, ett folk som slaget, kränkt,
förödmjukadt tiger i sin dofva bitterhet.
Nu ligger vid samma vattendal en liten bondkommun, som genom
arbetsamt, nyktert och sparsamt jordbrukslif utan en enda sågverksfyrk
gjort vackra framsteg för; öfrigt och därjämte framställt exempel på en
landsort, hvilken under sin duglige skollärares ledning består sig med
offentliga föreläsningar, omtyckta isynnerhet af den intelligenta och
hyggliga ungdomen.
Smaken för denna kultur är också i allmänhet upparbetad efter
dalen och det icke minst af mäster Johannes.
Nu börja röster höja sig här och där:
- »Skulle inte dessa rika sågverkskommuner kunna åstadkomma
så pass som en liten bondsocken?»
— »Ajo!» lydde svaret hos nästa granne sågverkskommunen Näs.
Den sociala ställningen där påminner något om Å före stridens
utbrott. En praktisk folkskollärare för äfven här den omedelbara
ledningen å styrelsens vägnar. Folket af societeten trifves med
medelklassen och arbetarne i den rymliga och fylda salen. Det är med ett
ord en lofvande början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
