Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Moderna förbrytare, af Scipio Sighele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
förhoppningar, som uppfylde så många hjärtan vid tiden för striderna mot
den absoluta monarkien. På den tiden skref lord Brougham: »Moderation,
ärlighet, oegennytta, som vid hofvet äro exotiska dygder, frodas alldeles
af sig själfva på demokratiens mark». Och med honom, ja långt efter honom
trodde alla att med den politiska frihetens era hade också den politiska
.renlighetens tid kommit. Nåja, ett visst framsteg har väl egt rum, men för
att vara fullt exakt måste man säga, att metamorfosen varit större än
framsteget*. Visserligen behöfver icke medborgaren numera längre frukta för
sitt lif, som på den tid då furstens biktfader eller mätress hade statens
ledning i sin hand; visserligen fins det icke längre några ministrar, som
regera med tillhjälp af godtyckliga häktningar, förvisningar och afrättningar
— men äro därför nepotismens, gunstlingsskapets, orättvisans och
statsförbrytelsernas tid förbi. Man skickar visserligen icke längre misshagliga
personer på fästning; men händer det icke att man med pengar — pengar
ur statskassan — söker förhindra deras omval till parlamentet? Folket
bringas visserligen icke längre genom hotelser och skräckmedel till
tystnad och hörsamhet, — men händer det icke, att en köpt tidningspräss
bedrager folket? Likna icke dessa besoldade tidningsskrifvare pä ett hår
de gamla legoknektarne, som följde den kondolliere, som bäst betalade,
rebellera de icke som dessa, om de fä dåligt betaldt eller om det börjar
något lukta lik af deras höfding? Hela framsteget kan så betecknas:
i stället för blod — guld, i stället för marter — korruption! Och helt
visst ha vi, som denna förändring bevisar, blifvit allt mildare och
stor-sintare.
De kulturtyper, som mänskligheten hittills uppnått, äro som Ferrero
;anmärker — två: våldets typ och listens typ. Båda äro grundväsentligt
■olika i afseende på den form, som kampen för tillvaron antager hos dem.
I en civilisation af väldets typ begagna sig de stridande väsentligen af
■sin styrka; politisk makt och stora egodelar eröfras medelst vapenmakt,
vare sig det sker pä bekostnad af främmande folk eller af de svagare
klasserna; handelskonkurrensen mellan ett par folk understödjes
företrädesvis af hären och flottan, d. v. s. motståndaren fördrifves med våld
från den marknad, som man själf vill efter godtycke exploatera;
rätts-tvister afgöras genom tvekamp. I en civilisation af listens typ föres
däremot existenskampen företrädesvis med slughet och bedrägeri; dueller
och gudsdomar utbytas mot advokaternas knep och finter, stridsplatsen
genljuder icke längre af vapnens skrammel, utan af penningens
silfver-klang; pengarna lockas fram ur andras fickor med knep och de mystiska
konstgrepp, som benämnas börsspel; konkurrenskampen föres med alla
de medel som ett fulländadt produktionssätt och en ännu mera fulländad
bedräglig teknik ställa till förfogande, det vill säga med skickliga
förfalskningar, som bibringa köparen illusionen om en god vara. Till den förra
civilisationstypen höra eller ha hört Korsika, delvis äfven Sardinien,
Montenegro, medeltidens italienska städer och i allmänhet alla primitiva
kulturer; till den andra typen däremot höra alla moderna kulturfolk,
* Jag ville gerna undvika missförstånd; jag är äfven af den mening, att en
parlamentarisk regering är mera moralisk än en absolut; ty Cavour hade fullkomligt rätt, då han
trodde att den sämsta kammare dock alltid vore mera värd än den bästa antichambre;
jag påstår endast att äfven den bästa kammare måste i följd af en massa orsaker, som
jag icke här kan analysera, i våra dagar moraliskt sedt te sig rätt litet prydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
