Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Om liberal nihilism, af Thomas H. Huxley. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
gjort sig skyldig icke blott till mord och rån, utan äfven till att ha
brutit sin öfverenskommelse.
En despotisk regering förutsätter dock, om den också ofta endast
är en förening af slafvälde och stråtröfveri, en öfverenskommelse mellan
herskaren och den beherskade, med en frivillig underkastelse från den
beherskades sida; och a pot tiori gäller detsamma om alla andra former
af regering. Nu innebär en öfverenskommelse mellan två personer alltid
en frihetsinskränkning i vissa detaljer. Mot vilkor att jag afstår frän
friheten att efter behag råda öfver mina pengar, afstår banditen från
sin frihet att skjuta ner mig. Mot vilkor att negern afstår frän sin
frihet att gä sysslolös, afstår jag från min frihet att döda honom. Och
kärnan och grundvalen för hvarje vare sig enkel eller sammansatt
samhällsorganisation är det sakförhållande, att hvarje samhällsmedlem
frivilligt afstår i vissa afseenden från sin frihet som pris för fördelar, som
han förväntar genom en sammanslutning med andra medlemmar af
samma samhälle. Och författningar, konstitutioner eller sedvanor äro
ytterst endast öppet aftalade eller tyst ingångna kontrakt mellan
medlem-marne i ett samhälle att göra ett och underlåta ett annat.
Och denna omständighet utgör enligt mitt förmenande skilnaden
mellan den sociala och fysiska organismen. Bland de högre fysiska
organismerna fins det ingen, som genom en förening af ett antal
ursprungliga själfständiga väsen utvecklar sig till ett sammansatt helt.
Den sociala organisationsprocessen kan icke i lika hög grad jämföras
med den organiska utvecklingsprocessen som med kemikerns syntes,
hvarigenom de själfständiga elementen småningom bli mångfaldigt
sammansatta aggregat, i hvilka hvarje element bibehåller en själfständig
individualitet oaktadt underkastelsen under det hela. Atomerna kol och
väte, syre och kväfve, som bilda en sammansatt molekyl, förlora icke
de krafter, som ursprungligen finnas hos dem, då de förena sig för
ätt bilda den molekyl, hvars egenskaper framställa hela aggregatets
krafter, som icke genom atomerna sinsemellan neutraliseras och
uppvägas. Hvarje atom har afstått från något, för att atomernas samhälle,
molekylen, skall kunna bestå. Och så snart en eller flera atomer, som
ha sammanslutit sig, återtaga den frihet, hvarifrån de förut afstått, och
följa en yttre attraktion, så är molekylen förstörd och alla de särskilda
egenheter, som bero af deras sammansättning, försvunna.
Hvarje samhälle, stort eller litet, liknar en sådan där
mångfaldigt sammansatt molekyl, där atomerna representeras af människor, som
ega alla de mångfaldiga attraktions- och repulsionskrafter, som gifva sig
till känna i dess tendenser och verksamhet; och den obegränsade
makten att tillfredställa dem benämna vi frihet. Samhällsmolekylen
har endast bestånd därigenom att hvarje enskild försakar något mer
eller mindre af denna frihet. Den sönderfaller, när en önsknings
attraktionskraft för till återtagande af den frihet, hvars afstående är af vigt för
den sociala molekylens tillvaro. För den socialkemi, som vi benämna
politik, är det stora problemet att finna, hvilka af människornas
önskningar kunna tillfredsställas och hvilka måste undertryckas, om den
mångfaldiga sammansättningen »samhället» skall undgå upplösning.
Att afstå från tillfredsställandet af många önskningar är af vigt för
ordningen; att tillåta tillfredsställandet af andra önskningar är af lika
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
