Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17—18 - Ännu en gång herr Wirsén, två svar, af Edv. Alkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
•demien, äro rent fackvetenskapliga eller pä annat sätt ur litterär
synpunkt likgiltiga, eller ock omöjliga att rubricera. I senaste fallet
tillhöra de sådana författare, som kritikern smällt på ena kinden
och smekt på den andra, så att man ej riktigt kan veta, hvad han
menar med dem. Ett namn har dock, efter hvad jag upptäckt, af
oförlåtligt förbiseende blifvit uteglömdt på den svenska berömlistan.
Det är redaktören af »Fyris», docenten vid Upsala universitet m. m.
herr Wilhelm Lundström. För öfrigt kan det ju också hända, att
till denna lista skulle kunna fogas ännu åtskilliga andra uteglömda
snillen af samma valör, men jag vill vara hänsynsfull nog att ej
nämna dem nu. Listan får gälla för hvad den kan dem förutan.
»Fyris’» andra anmärkning är den, att det af mina
författar-listor framgår, att herr Wirsén berömt ojämförligt många flere
författare än han klandrat, hvarvid tidningen med ett visst förnöjelsens
patos gör sig själf och andra den frågan, hur detta kan vara
troligt eller ens möjligt, då herr Wirsén städse gjort sig känd som en
mycket sträng tuktomästare, hvars domar i allmänhet långt hällre
varit fällande än friande. När tidningen gör denna fråga, är den
emellertid trots alla sina dygder med respekt sagdt litet dum. Den
uppfattar ej utan pekpinne — och det är denna pekpinne jag här
för fullständigbetens skull och till tidningens tjänst vill erbjuda —,
att konsekvensen af de stora berömlistorna och de små
klanderlistorna icke är den, att herr Wirsén oftare skulle berömma än
klandra. De rätta slutsatserna äro tvänne: 1:0) af de skrifvandes stora
tal är det blott ett litet mindretal, som kunnat göra sig förtjänt af
herr Wirséns misstänksamhet; 2:0) detta mindretal är helt naturligt ej
sammmansatt af det slags skribenter, som lysa ett ögonblick eller par
för att sedan försvinna i förgängelsens natt, det består tvärtom 1 allra
flesta fall just af sådana författare, som gjort dikten till sin
lifsupp-gift och följaktligen gifvit herr Wirsén många upprepade tillfällen
att öfver dem tömma sin vredes skålar. Min svenska berömlista
omfattar — herr Lundström oräknad — 25 namn, motsvarande
klanderlista 13. Antag t. ex. att af dessa 13 hvar och en i
medeltal gifvit herr Wirsén stoff till fem artiklar, hvilket snarare torde
vara för lågt tilltaget än för högt, och man får på detta sätt
genom en rätt enkel multiplikation ej mindre än 65 artiklar, mer eller
mindre fyllda med Wirsénskt vemod, Wirsénska varningar och
Wir-sénskt dunder. Hvad de utländska författarlistorna beträffar, så är
där anledningen till samma förhållande en annan. Herr Wirsén
har helt naturligt företrädesvis låtit sig angeläget vara att för sin
svenska läsekrets påpeka tillvaron af sådana böcker, som varit
honom sympatiska. Blott när det gällt öfversättningar, har den för
svenska böcker gällande normen kunnat komma till användning.
Jag hoppas att hafva varit tillräckligt tydlig för »Fyris’»
förstånd. I annat fall går det ju an att vid tillfälle börja kursen
om igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
