Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17—18 - Ännu en gång herr Wirsén, två svar, af Edv. Alkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7^
Men jag har också ett annat svar att afgifva.
I förra häftet af denna tidskrift har herr Fredrik Wetterlund,
upprörd af bevisföringen och slutsatserna i min Wirsén-artikel, tagit
till orda till herr Wirséns förmån och därvid helt naturligt sökt
förringa värdet af det rent statistiska bevisningsmaterial jag
framlagt. Men han har ej nöjt sig blott därmed, utan då han i alla
fall ej anser sig kunna tillfyllestgörande försvara herr Wirséns
kritik från litterär synpunkt, har han sökt täcka de litterära bristerna
med moraliska värden.
Sedan han gjort detta så godt det sig göra låter, finner han
allt ganska godt.
Men det är det inte.
Låt oss granska hans båda invändningar. Jag tar den
mindre först och den större till sist.
Herr Wetterlund finner, att de rubriker »beröm» och
»klander», under hvilka jag sammanfört en större del af de författare
herr Wirsén bedömt, äro alltför abstrakta för att gifva en riktig
föreställning om den egentliga innebörden i Wirséns omdömen.
Detta är hans ena hufvudanmärkning.
Därpå svarar jag följande:
Hvarje synpunkt, från hvilken man betraktar ett faktum eller
en följd af fakta, är och blir nödvändigtvis abstrakt. Är
synpunkten oväsentlig, då blir den uppfattning synpunkten gifver mig af
föremålet som helhet missvisande, oriktig, orättvis; är den däremot
väsentlig, då lämnar den det rikligast möjliga omdömet om det
granskade föremålets beskaffenhet och innebörd. Nu har herr
Wetterlund själf erkänt, att herr Wirséns kritik hufvudsakligen är dömande,
blott i andra rummet förklarande ; följaktligen måste min synpunkt
på herr Wirséns kritik hafva varit väsentlig och alltså rättvis, då
jag företagit mig att undersöka, hvilka författare kritikern friat och
hvilka han fällt.
Jag vet ingen kritiker af rang, på hvilken denna metod med
fördel skulle kunna användas, men på herr Wirsén passar den
förträffligt. Hans omdömen äro så onyanserade, så nakna, att man rätt sällan
blir rådvill, hur man bör klassificera dem. Klart är visserligen, att
när det gäller författare, om hvilka han skrifvit flere artiklar,
omdömena kunna variera, äfven när kritikerns allmänna ståndpunkt gent
emot författarens ej ändras, men i dylika fall har jag naturligtvis
måst efter bästa förmåga — och jag erkänner, att det ej varit
synnerligen svårt — söka finna de afgifna omdömenas
medelpro-portional, på samma sätt som en skollärare vid terminens slut sätter
betyg efter de varierande anteckningar han gjort under terminens
lopp. Och just af fruktan för att vara orättvis har jag alldeles
uppgifvit försöket att karaktärisera herr Wirséns ställning till sådana
författare, om hvilka han ej uttrycker sig alldeles decideradt i en viss
riktning. Men den ofullständighet, som däraf kunnat blifva följden,
inverkar föga på slutsatserna. Det kvarstår ändock, att hr Wirsén
anbefallt sina läsare dessa författare och sökt gifva dem afsmak för dessa
andra; det kvarstår ändock, att han missbrukat sin ställning som den
svenska allmänhetens smakråd till att råda denna allmänhet att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
