Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Teknik och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver rikedomen på medel, som denna nya kraft bereder, och, hvad som
är hufvudsaken öfver den förbluffande enkelheten i deras användning. Det
är icke som med användningen af ångan eller ångmaskinen, hvilken
återkommer på alla industriella områden som samma tjanare af järn, hvilken
drifver hjul, utan vi finna i den hjälp, som elektriciteten ger oss, ständigt
nya impulser, ständigt nya uppenbarelser, ständigt nya antydningar om
förborgade naturlagar. Redan den elektriska telegrafen, redan telefonen,
som på enklaste vis klargör ljudets lagar, rycker oss loss från gamla
åskådningar. I ett föregaende århundrade trodde sig man på mystiska,
spiritistiska sätt kunna korrespondera på afstånd. Två vänner befunno
sig t. ex. i besittning af två kompasser med magnetnålar. Rundt kring
kompasstaflan var ett alfabet anbragt. Så snart den ena vännen, antag
att han bodde i Paris, började stafva ned sina tankar medelst
kompassnålen på skifvan, stälde sig nålen på den andra kompassen, som ägdes
af hans vän i London, på samma bokstäfver, och det skedde helt enkelt
på grund af sympati! Sådana barnsliga meningar ha vi nu naturligtvis
vuxit ifrån. Vi se i telefonen, huru de i rörelse försatta luftvågorna slå
emot, en liten skifva, huru vexlande elektriska spänningstillstånd utveckla
sig längs ledningstråden samt på mottagningsstationen med tillhjälp af en
annan vibrerande liten skifva åter förvandlas till ljudande luftvågor, till
ord och tankar.
Ännu mer storartadt och öfverraskande än öfverförandet af ord är
öfverföringen af krafter. Hittills har man alltid varit tvungen att, om
man ville transportera arbete på längre ledningar, begagna sig af remmar
och remskifvor, draglinor, komprimerad luft, hydrauliskt tryck. Men med
elektricitens tillhjälp kunna vi på stora sträckor medelst de tunnaste
trådar fortplanta tusentals hästkrafters arbete. Detta fenomen är tyvärr
ännu icke fullt förklaradt. Vi få taga vår tillflykt till sådana hypoteser
som att etervibrationer fortplanta sig längs tråden. Men med dessa
hypoteser, hvilken ny utsikt öppnar sig icke öfver den underbara allestädes
närvaron af en lätt skött och tillgodogjord kraft. Vi se millioner
gyllene ljusvågor flöda från solen ned till jonden; dessa ljusvågor uppehålla
lifvet, göra växterna utvecklingsdugliga, lämna oss brännmaterialet, kolen,
lyfta vattenmassorna upp i luften, hvilka sedan åter som katarakter brusa
nere på djupet; det är Goethes »himmelska krafter», som stiga upp och
ned och räcka hvarandra gyllene skålar, med andra ord: dessa gyllene
ljusvågor äro energi, ära användbart arbete. Vi tro oss veta, att dessa
ljusvågör äro vibrationer i den viktlösa etern, att de i följd däraf stå i
den närmaste frändskap med elektriciteten, ja man har redan benämt
dem elektromagnetiska vågor. Sedan professor Herz uppvisat, att
elektricitetens verkan på afstånd noga motsvarar ljusets optiska verkningar,
framträda ljusets och elektricitetens befryndade naturkrafter i en ny dager,
vi se oss herrar öfver kraftformer i en så hög grad, att vi förr aldrig
kunnat drömma därom. Till och med blixten, hvilken de gamla endast
tänkte sig som ett gudomens attribut, som ett maktmedel för den
regndigra Zeus, ha vi fört oss mänskligt närmare. Då blixten slog ned i
germanens hydda och smälte ned hans vapen, som hängde på askens
stam, så trodde han, att den rödskäggige Donnar for vredgad genom
luften. Vi veta nu, att blixten icke är något annat än ett utjämnande
af de elektriska spänningar, som vid åskväder uppstå mellan molnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
