Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Friedrich Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
794
hadè det starkaste hufvudet af dem båda. Men för att kunna stå en
så ovanlig personlighet nära, måste man också själf vara något. I själfva
värket egde han såväl som Marx en mångsidighet i bildning, en liflighet
i tanken, en minnesstyrka och en kritisk förståndsskärpa, som låta dessa,
båda män synas predestinerade till gemensam värksamhet. Dä döden
hade upplöst den fyrtioåriga lifsgemenskapen, lefde Engels kvar som
förvaltare af Marx’ politiska och litterära arf. Honom har den
vetenskapliga världen att tacka för utgivandet af andra och tredje bandet
af »Kapitalet», som utan hans mödosamma kompilations- och
komplet-teringsarbete sannolikt aldrig skulle ha sett ljuset. Ty endast han, som
på det noggrannaste vär förtrolig med vännens allmänna plan och afsigter
i hvarje detalj, var i stånd att bringa ordning och sammanhang i
efterlemnade strödda anteckningar, oafslutade afdelningar och skizzerade
fragment. Men samtidigt med detta outsägligt tidsödande arbete fullföljde
han ända in i sina senaste dagar sitt och vännens gemensamma
lifsar-bete, grundläggandet och befästandet af den socialistiska teorien och
organisationen. Hvad han offentliggjorde under den allra sista tiden
visar, ehuru det förskrifver sig från en mer än sjuttioårig man, intet
spär af trötthet och gubbaktighet. Ännu det i mars detta år skrifna
företalet till en ny upplaga af Marx’ »Klasstrider i Frankrike» utmärker
sig för samma själfmedvetna logik och trotsiga stridslust, hvarmed eljest
ungdomen brukar draga ut i fält. Den händelserika tid, som förberedde
och förvärkligade det nya tyska rikets grundläggande, tyckes ha utrustat
såväl sina officiella kämpar som deras ursinniga motståndare med en
nästan outtömlig energi och lifskraft.
Om man öfverskådar Engels’ lif, förvånas man öfver de stora olika
slag af verksamhet, som det omfattade. I tjugu års tid arbetade han i
en ansvarsfull post hos ett stort affärshus i Manchester hvilken tid man
bill’gtvis bör afräkna, om man vill uppskatta hans politiska, vetenskapliga
och litterära produktivitet, och likväl fann han tillfälle att lära sig nästan
alla europeiska språk och förvärfva sig grundliga insigter på de mest
mångfaldiga skilda vetenskapsområden. Han var hemmastadd i
matematik och naturvetenskaper, historia och nationalekonomi, filologi och
filosofi. Vi se honom genast med sin första bok »Arbetarklassens
tillstånd i England» (1845) grundlägga den deskriptiva nationalekonomien,
som s.dan utveckhts så ofantligt i Tyskland. I sin skrift »Om
bo-bostadsfrågan» visar han sig som en grundlig statistiker, i artiklarne, som
han pä sin tid publ cerade i »Pall Mall Gazette» om tysk-franska kriget,
som fackman i militära frågor, i »Familjens ursprung» som kännare af
af den mänskliga urhistorien, i den stora stridsskriften mot Dühring
(»Herr Eugen Dührings omhvälfning af vetenskapen») som en rent
fabel ktig polyhistor och lägger man därtdl hvad Engels som sekreterare
i Internationalen och äfven efter dess upplösning som rådgifvare åt de
socialistiska partiorganisationerna i alla länder hade att prestera af
tanke-och skrifarbete samt därtill en hop broschyrer och tidningsartiklar, som
ensamt skulle kunnat upptaga ett verksamt människolif — sä har man
en föreställning om denna naturs outtömliga produktivitet.
Marx var den moderna socialismens vetenskapsman. Engels.
dess publicist och Lassalle dess talare. Man får dock icke uppfatta detta
som en strängt facklig åtskilnad. Ty vetenskapsmän, publicister och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
