Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Två böcker af Ola Hansson - I. Resan hem, anm. af Axel Wallengren - II. En uppfostrare, anm. af E. K—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
ogärna läser jag »Die Beichte eines Thoren». Man har alltid misstro till
ärligheten i en »nyckel»-bok.
Detta är den stora anmärkning jag vill göra emot »Resan hem».
Det är mycket möjligt, att Ola Hanssons memoar-roman är ett füllt ut
så lojalt arbete som »Notturno», »Parias-novelien», »Hafsfåglar» o. s. v.
Men blott det, att man — skeptiskt — kan tänka sig motsatsen,
försvagar bokens konstnärliga intryck. »Man merkt den Absicht, und man
wird verstimmt.»
Men eljes! Huru rikt och stort innehåll äger icke denna bok!
Den är ett långt prosapoem om en ung mans i sol och skugga skiftande
väg till att finna sig själf, att finna »hem», för att i skydd för lifvets
onda makter bygga sin fredliga hydda. Ola Hanssons stil har aldrig
förr nått en sådan fyllighet, hans språk har aldrig förr egt så varma
färger, man har aldrig förr så intensivt känt hans sensitivt förnäma väsen
ge sig så fullt hän åt ett främmande öga. Där fins en beskrifning på
skånsk vår, som står oupphunnen i sin skära och mäktiga doft. Där
finns en skildring af ett ensam-lif på landet, i höst och afstängdhet, som
aldrig skall glömmas af den sköna prosans och den djupa känslans älskare.
Och genom det hela dallrar först och främst sensationen af att det måste
vara en rik personlighet, som så kan rycka en med sig i en
framställning, som icke tillgriper teatermedel för att förvåna — endast har enkla
och äkta färger på sin breda pensel.
Axel Wallengren.
H. En uppfostrare
är den andra i ordningen i den berättelseserie af Ola Hansson, som
firman Aschehoug & C:o utgifver på originalspråket. Att ingen svensk
förläggare vågat risken, måste åtminstone i detta speciella fall väcka
förvåning, ty »En uppfostrare» besitter alla de egenskaper, som hjälper ett
novellistiskt arbete att vinna insteg äfven hos den stora publiken: den
är underhållande, genomdragen af en bred ström humor, lättläst —
förutom att den rent konstnärligt taget är au niveau med det bästa, som
på länge sett dagen inom vår bokmarknad.
Man känner igen bokens ene hufvudperson från »Resan hem», med
hvars »Truls» han har månget släkttycke: liksom denne är Kristoffer
Troedsson — vid tiden för berättelsen redaktör af den lilla
hvarannans-dagstidningen »Landtmannabladet» — bondefödd och med en fast tro
på sitt stånds framtidsmission. Denna tro bildar knutpunkten, i hvilken
alla hans intressens trådar löpa samman, och för hans naiva demokratism
ter sig den skånske storbonden — typiskt skildrad i novellen under
namnet Per Larsson, kommunalordförande i Refvie — som den
naturlige representanten för landets framstegsparti. Men liksom så mången
annan landtmannaentusiast från åttiotalets början får den unge redaktören
i rikt mått känna besvikelsens bitterhet; han får bevittna, hur den lilla
protektionistiska, men prononceradt frisinnade tidning, som han
redigerade, uppslukes af det stora dagbladsbolaget, i hvars styrelse sitta män
med ohöljdt reaktionära tendenser — och en bland förmedlarne af denna
affärstransaktion är just Refvie högt betrodde kommunalordförande! I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
