Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - De Wittrockska leksaksbergen vid Bergielund, af Vertumnus. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
tänkligt stora växlar pä allmänhetens okunnighet om de lokala och
ekonomiska förhållandena vid Bergielund.
Den Wittrock-N:ska försvarsargumentationen har blifvit i Stockholms
Dagblad för den 24 okt. så grundligt skärskådad, att här kunde återstå
’ endast obetydligt att tillägga och utveckla. För att tydliggöra
vederbö-randes benägenhet och färdighet att jonglera med äfven motstridiga
argument och uppgifter, skola vi dock taga oss friheten uppdraga några
alls icke tråkiga paralleler, hvarvid vi tillika bli i tillfälle att lämna några
exempel på deras ofvannämda försvarsmetoder.
Professor W. förevisar vid
strandvägen i september den stora
bergsalen och dess yppiga vegetation
för Botaniska sällskapet och talar:
»Den där grottan sprängdes
egentligen för det praktiska ändamålet,
att få sten till de berg, som
anläggas för odling af alpväxter.»
Samme man upplyser månaden
efter i Stockholms Dagblad: »Det
mesta stenmaterialet till bergen har
erhållits så att säga gratis vid
sprängningarna för strandvägen» etc.
Kømmentarier: Den lilla fint, att just det arbete, som är på tal,
alltid är det, som utförts »så att säga gratis», kan kanske göra sin
af-sedda verkan på den tillfällige besökaren, men förlorar icke så litet af
sin bevisningskraft, då en annan dag en alldeles motsatt argumentation
anföres. Denna lilla komedi är också numera ganska allmänt känd och
genomskådad af trädgårdens få habituéer. Samma lilla älskliga komedi
uppföres vid förevisningen af den nya stora dammen.
Nu en annan parallel:
Professor W. på förmiddagen,
stillande den i lustgården vandrande
J. N. N:s häftigt påkomna
kunskapstörst : »‘Den här stora präktiga
dammen har jag fått gräfd så att
säga för ingenting.» J. N. N. står
stum af beundran öfver professorns
praktiska arrangeringsförmåga.
Förklaring: »Jag behöfde lera, stora
massor af lera för att täcka
sten-rösena med, så att icke all jord
och alla fjällväxter skulle försvinna
i innandömena. Leran gräfde vi
upp här och fingo på det sättet
dammen gratis.»
Samme man förevisar på
eftermiddagen stenhögarna för den
jour-nalistiske Dagdrifvaren (dagdrifvare
är den patriotiska öfversättningen på
flanör). Denne, som skådat de
skånska märgelgrafvarna och sålunda
anser sig specialist, tar på sig en
Svensk Dagbladiskt sekyr min och
yttrar ungefär så: »Hvilken smidig,
för fjällväxtodling rent af utmärkt
(blå-)lera är det inte, men det bör
ha kostat grofva pengar för att
gräfva upp och forsla hit
tiotusentals lass lera.» Triumferande
svarar förevisaren: »Tror herm det
åh nej, den få vi hit gratis. Vi
behöfde gräfva en ny stor dam för
vattenväxter, och leran, som togs
upp, körde vi hit och ha den
alldeles gratis.»
Särskildt vis-å-vis mediet J. N. N. synes dock som om hr
professorn ibland ej vetat riktigt på hvad fot han borde stå, ty medan de nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
