Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - De Wittrockska leksaksbergen vid Bergielund, af Vertumnus. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
följd däraf må ock anföras, att under den gångna sommaren
arbetena på fjällen fått alldeles hvila, medan åter under en föregående en
icke ringa styrka af trädgårdens folk upptagits häraf. Först sedan
akademien låtit grundligt uti eda den trassliga härfvan af värdet af
tiotusentals dagsverken och andra direkta och indirekta kostnader för
stenhögarna/ kunna några bestämda siffror anföras. Professor Wittrock själf
är ock nog försiktig att icke anföra några som hälst siffror rörande
kostnaderna för bergbyggeriet. Han nöjer sig med några sväfvande uttryck;
stenen har erhållits »så att säga gratis», leran och mylljorden ha
bekommits också så att säga gratis. Och det ena med det andra gör,
enligt professorns förklaring i Dagbladet, att det stora fjällväxtpartiet en
gång när det blir färdigt kommer att ha dragit en kostnad så måttlig,
att den på långt när ej skulle uppgå till hvad uppförandet af ett
helt tarfligt palmhus skulle ha kostat, hvartill sedan komme, att
underhållskostnaden för ett fjällväxtparti blefve betydligt billigare än för ett
palmhus. Men den olycklige sakkunnige hr J. N. N. är i stället framme
och dummar sig med sina löjliga siffror. Sammanlagda kostnaden för
fjällpartierna blir, bedyrar hr J. N. N., endast omkring 50,000 kr. eller
5,000 kr. pr år i medeltal, och för de slantarna skall anstalten ha
bekommit »ett alpinetum, hvartill något motstycke icke finnes». »Det låter
något, det där» etc. Ja, vår värderade J. N. N. känner nog
fortsättningen. Låt oss för resten för en minut antaga, att hr J. N. N. har
angifvit en riktig siffra såväl i detta fall som beträffande de disponibla
årsinkomsterna (enligt J. N. N. 15,000 kr.), är det då klokt och
förnuftigt att använda så mycket som en tredjedel af dessa till en så
opraktisk och löjlig vetenskaplig leksak, då odlandet af alpväxter alls
icke fordrar sådana där bergtillställningar.
Ett sådant där påstående förråder en okunnighet och en naivitet, som
sammanstälda med tvärsäkerheten äro oförlåtliga äfven hos en
notissamlare. Till upplysning för honom och andra må meddelas, att
sakkunnige, hvilka väl känna till arbetsmetoderna vid Bergielund, uppskatta de
omkostnader, som allaredan nedlagts å stenhögarna, till minst 70,000 kr.
Och då är för det första att märka, att fastän man redan hållit på i
flera år med dessa stenhögar, så är dock endast föga mer än en tredjedel
af detta förberedande arbete fullbordad, såvida nämligen, såsom sagdt blifvit,
Mont Blanc skall bli 20 fot högre än den nu befintliga högsta toppen,
och Himalayas stolta hjässa sedan skall sträfva ännu högre mot skyn.
För det andra fordra samma stenhögar, när de en gång bli
färdigplan-terade, för sitt underhåll en hel arbetsstyrka, tillkallade skickliga, i denna
specialkultur förfarna fackmän samt äfven ett betydligt antal kostsamma
öfvervintringskaster, förökningshus, drifbänkar, vattenledning m. m., så
vida ej det hela skall urarta till blott och bart samlingar af bergväxter
och i skräpighet täfia med det af prof. W. anförda s. k. fjällväxtpartiet
uppe i parken.
Hvarför komma med det där kuriöst och inkorrekta påståendet
om ett gratis bekommande af stenen och leran? Hvarför söka dölja
det faktum, att nedanför Lilla Frescati ligger den stora stengrufvan, som
* Till de indirekta räkna vi de arbetskrafter från de högsta till de lägsta, som
under årens lopp dragits ifrån handelsträdgårdens skötsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
