Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Organisk utveckling, af Alfred Russel Wallace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
arter, som skilja sig ät genom mycket obetydliga karaktärer. Darwin har
utförligt uppehållit sig vid detta fenomen och observerat, huru nya arter
uppstå, då en grupp exemplar lägger beslag på en tom plats i
hushållningen och med relativt obetydliga variationer anpassar sig efter den.
Detta förklarar äfven svagheten af den skenbart mycket starka
bevisnings-grunden, som förde till slutsatsen, att de diskontinuerliga variationerna
som klass voro af afgörande vikt för frambringandet af nya arter. För
att inse betydelsen af dessa variationer som möjliga faktorer i den
organiska utvecklingsprocessen måste man först i korthet karaktärisera
variationernas natur.
De bestå i s. k. meristiska variationer, d. v. s. i variationer i antal
eller placeringen af de delar, som förekomma radvis, det må vara i en
linie, pä bäda sidor eller strälformigt. Till arten ligga variationerna i
antalet segment hos leddjuren och arthropoder, som maskar, blodiglar,
hundrafotingar o. s. v.; hos insekterna i antennerna och benen; i
ref-benen, tänderna, bröstvårtorna, lederna och tårna hos ryggradsdjuren;
och hos sjöstjärnorna, enkriniterna och besläktade djur i strålarna.
Likaså anföras ögonen och andra symmetriska teckningar pä fjärilsvingarna
och därjämte talrika missbildningar, dä de afse radvis liggande eller
symmetriskt anordnade organ.
Om vi noggrant genomgå de af Bateson anförda variationerna, är
det påfallande, huru många af dem visa mer eller mindre vanställningar
eller brist på symmetri och nå kulmen i monstruositeter. Intet förmår
i detta afseende så tydligt visa bokens obetydliga värde, som det stora
utrymme, som där egnas åt olika monstruositeter hos händerna och
fotterna hos människan och några andra däggdjur. Icke blott hos alla
däggdjur utan ock hos fåglar, reptiler och amfibier är fem maximalsiffran
rörande tär eller fingrar. De må variera till storleken eller i inbördes
förhållande, de må förminskas till antalet genom hopväxande eller genom
förstorande af sidofingrar, de må undergå ovanliga förändringar till form
eller funktion, som fallet är med hvalfiskens fenor eller läderlappens vingar:
de öfverstiga dock aldrig inom hela den långa serien af pä landet
lefvande ryggradsdjur antalet fem. Det fins likväl sex-, sju- eller
åtta-fingrade barn med dubbla händer och fötter: likaså cjyiika
missbildningar hos aporna; sex- eller*’ sjutåiga kattor, fyra-, fem-, sextäiga svin,
dubbelfotade fåglar och andra monstruositeter, som beskrifvas mycket
utföiligt och diskuteras i alla sina egendomligbeter från olika synpunkter
i ett arbete, som påstår sig vara »bidrag till studiet af arternas problem».
Många af dessa missbildningar ha iakttagits bland djuren i
naturtillstån-dét; och i verkligheten är Bateson af den åsikt, att de förekomma lika
ofta bland vilda som bland tama djur. Om man besinnar hur sä lan de
i förra fallet öfver hufvud låta sig iakttagas, så måste de förekomma
öfver allt. Och ändock tyckas de icke ens i ett enda fall ha fixerat
sig som ras eller lokal varietet till och med af den minsta omfattning.
Och dock veta vi, att de, såsom fallet är med sextäiga kattor och
sannolikt äfven i andra fall, äro lätt öfvèrförbara, och vi sluta däraf, att
dessa oregelbunden t eter och egendomligheter äro i hög grad
ofördelaktiga, dä de, sä snart de bli underkastade täflan med den normala
formen i naturtillståndet, aldrig öfverlefva icke ens ett par generationer.
Då den bok, hvarom jag talar, är egnad helt och hållet
variatio
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
