Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Danskarne och Sydsverige, af Georgius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88j
danska klasslotteriet, ofta af ren barmhertighet uppskjuta sina
dragningar — vi taga nu ett par exempel från nya områden.
Smuggleriet.... Ah, man kan knappt göra sig en
föreställning om hur mycket här smugglas mellan Danmark och de skånska
kuststäderna af passagerarne på Sundsbåtarne: cigaretter — det
påstås, att ingen förtullad amerikansk cigarett rökes i riket; danskt
bränvin, som kan anträffas längs järnvägslinien ända upp i
Småland; spelkort — - svenska, stämplade spelkort anses härnere som
en ren lyx; dyrare manufakturvaror etc.
Och så lotterispelet.... Nära nog hvarannan vuxen människa
(i de skånska städerna, åtminstone) spela på danska klasslotteriet,
tro vi. Ensamt i Malmö och Lund finnas öfver femfio (50)
lott-sedelsagenter, som ha sin existens af »bud till Köpenhamn». Flera
hafva ända till tvåtusen (2,000) lottsedlar att omsätta till hvarje
dragning. För öfrigt resa lottsedelskommissionärer från hela
Sydsverige. Den enda fast skäligen klena trösten i allt detta
lotterielände är, att dessa 10- och 25-öres arvoden stanna inom landet
i reseombudens fickor — dessa äro nämligen underligt nog i de
flesta fall svenskar.
Ja, man spelar på lotteri alldeles ursinnigt här nere. Många,
många nöja sig ej med ett nummer; de ha flere; riktiga spelbolag
finnas. Och den ena dagen smädar pressen det danska lotteriet
för dess ringa chancer och öfriga konstigheter, och nästa serverar
man dess dragningslista och omtalar, att den fattiga enkan den
och den vunnit 5,000 kronor på en kvarts lott. Och så spelar
folk ännu ursinnigare och den gyllene flod, som så länge fortfarit
att mot alla naturlagar strömma öfver Sundet, ökas i mäktighet
och lif....
När skall svenska riksdagen lära sig inse nödvändigheten af
att hämma detta blodflöde eller ge det en för landet mindre skadlig
riktning?
Tjenstefolksfrågan har alltid stått på dagordningen i vårt
förhållande till Danmark. Ämnet har behandlats till och med i
skönlitteraturen och man har ur detta slaflif framvisat taflor värdiga en
Harriet Beecher Stowe.
Hvad mera? Detta slafveri existerar ännu, om också ej så
ohöljdt som tillförene. Danske agenter värfva i hela Sydsverige
vagnslaster med — mest kvinliga — arbetskrafter, som sedan dels
i Danmarks hufvudstad få gå en mycket oviss existens till möte,
dels med de andra kreaturen draga de rika skördarne ur de danska
öarnes rika fält.
Det finnes helt säkert ej en smula öfverdrift i en del
skildringar af deras behandlingssätt. Förliden sommar sågo vi sjelfva
i en skånsk sjöstad, hur en dylik last tjenstflickor stufvades ned på
mellandäcket af en dansk ångbåt, som ännu bar färska spår af
den senaste nötkreatursladdningen, för att här stående eller liggande
på golfvet — sittplatser funnos ej — företaga en 12 timmars
sjöresa. Denna gång fans det dock så mycken känsla af deras
människovärde hos en del af dem, att de protesterade och beslöto att
företaga färden med en passagerare- och ej med en kreatursångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
