Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Danskarne och Sydsverige, af Georgius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
Kan icke ens harm upptändas öfver dylikt,’ som kunde ha
varit troligt i Kongo för 50 är sedan, men icke i ett civiliseradt
land nådenes år 1895. Och när ångbåten lade ifrån, följde vi i
tankarne de stackars flickorna på deras färd. En del af dem
skulle måhända med en hopspard penning friska och sunda
återvända till fosterbygden. Men säkert många fler skulle komma att
bittert begråta den stund, då de af fagra förespeglingar läto sig
lockas att öfverge den visserligen magra fädernetorfvan . . .
Det är ej bitterheten eller afunden, som fört vår penna vid
nedskrifvandet af dessa rader om den roll de danske spela i södra
delen af vårt land. Vi ha sökt se sakerna så objektivt som
möjligt och blott framhållit nakna fakta. Vi sätta högt pris på den
danska nationen, frånsedt de nationella fel, som äro egna för alla
folk. Skulle bitterheten någon gång ha framlyst, bör den sålunda
riktas mot Sverige, ty ju större den heder är, som ett folk lyckas
förvärfva i sin täflan med ett annat, desto större är i regeln
skammen för det senare.
Man skulle tycka, att danskarnes energi och duktighet på
olika områden borde verka som ett godt föredöme och sporra
syd-svenskarne att hälla de inkräktande medtäflarne stången. Mycket
möjligt, att så i enstaka fall är händelsen, men säkert är, att ofta
segrar den sydsvenska flegman — »grötbuksnaturen», för att
använda ett mera vulgärt uttryck — och man låter »världen ha sin
gång». Utan nödigt stöd uppifrån anser man det kanske lönlöst
att försöka. Gud vare ändä lofvad så länge det gamla
svenskdanska nationalhatet ej flammar upp igen, och man i detta
afseende nöjer sig med ett uttryck, som nere i våra bygder blifvit ett
riktigt ordstäf: »Danskarne få husera som de vilja.»
Georgius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>