Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Två nya böcker (Per Hallström, En gammal historia; Axel Wallengren, Mannen med två hufvuden), af E. K—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång efter sitt sinne. Det blir ej i Apollos hon lägger Daphnes hand;
hon för henne i stället bort till apotekaren, och stackars Andreas har
ingen annan glädje af sina vackra verser än den present han får af
farmor — rätt och slätt ett- stycke lärft till skjortor.
Det ligger öfver hela denna berättelse en ton af konstnärlig noblesse,
som länge ekar i ens sinne. Bort från hvardagens småintressen bär den
en — in j en värld af känslor och tankar, hvars port man trodde vara
för alltid låst. Gamla minnen dyka upp i ens själ, historier, dem man
hört berättas i skymningstimmens intimitet kring den sjungande brasan,
stå åter lefvande för ens hågkomst och man kommer in i en stämning,
liknande den man erfar, när man en kväll sitter och bläddrar i ett
gammalt familjealbum med gulnade daguerrotypier.
Per Hallström äger en ovanlig förmåga att dikta suggessivt. Man
märker det kanske i högre grad än någonsin förut i hans nya bok. Allt
från första sidan håller han läsarens intresse fånget; rnan leföer med i
berättelsen och känner sig nästan personligt berörd af dess utveckling.
Helst skulle man nog önskat att den slutat lyckligt — men, herre gud
lifvet -är nu en gång sådant, och med vemodig sympati minnes man
Kandra »gamla historier», som lefva kvar i släkttraditionen från gångna
tider. Det är liksom man först nu fått den rätta, förstående blicken
K
spå dem.
Ur alla synpunkter sedt är hr Hallström att lyckönska till detta
^itt senaste arbete. I hans litterära uveckling betecknar det ett stadigt
^framåtgående och det skall helt visst ätven tillförsäkra honom en plats i
éden bokköpande allmänhetens gunst.
* *
B *
Med en verkningsfull titelvignett af Albert Engström presenterar sig
Axel Wallengrens i dagarne utkomna berättelsesamling »Mannen med två
hufvuden» m. fl. noveller (Stockholm, Gustaf Lindströms förlagsexpedition).
Tyngst vägande till innehållet är den längre novell, efter hvilken
hela samlingen uppkallats. Det är en skildring ur studentlifvet j Lund,
sådant det gestaltade sig inom ramen af ett kaféstamhåll en vår i början
af 90-talet, raskt pulserande, lifligt ungdomsvarmt, men med framtidens
svarta spökgestalter lurande bak stundens ystraste glädje, rufvande öfver
det närvarande som skuggan af ett väntande öde. Denna
dubbelstämning var det, som gaf en sådan egendomlig särprägel åt den trängre
och centralare cirkeln af »Tua-kotteriet», framförallt måhända åt den
medlem däraf, som förf, med bibehållande af hans verkliga förnamn kallar
Albert Carlsson Qch hvars blifvande tragiska slut han låter framskymta
på berättelsens sista blad.
Nu kan man visserligen draga i tvifvelsmål, om Albert Carlsson i
verkligheten var en sä utpräglad dubbelmänniska, som han framställes i
novellen, och om inte grundtonen i hans naturel var öfvervägande
skeptisk indolens. Men detta inverkar naturligtvis icke det minsta på
novellens rent litterära värde, hvilket i själfva verket synes mig mycket högt.
Med bred pensel tecknar förf, många lustiga scener ur »Tua-lifvet»,
hvilket helt visst hos alla, som kommo i beröring med detsamma, ännu
lef-ver kvar i vänligt minne. Synnerligen god är själfva karaktäris tiken af
detta lif; den är tagen på kornet och utförd med stor
träffsäker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
