Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Jultidningar och Julkalendrar med vederlikar, af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°5
helt och hållet förbjudes af geschäftsintresset, hvartill man måste taga en
viss hänsyn. En sådan tidning skulle ock våga att i det allra mesta
vara modern, äfven om det moderna, det litterärt-konstnärligt aktuella
hade föga förhoppningar om en framtida akademisk sanktion. Med
ett ord en sådan jultidnings framkomst skulle vara ett événement, ett
något, som med verkligt intresse afvaktades i bättre litterära och
konstnärliga kretsar.
Särskildt vill det synas, som om man skulle ha rätt att ställa
sådana anspråk på de publikationer, som segla fram under publicistklubbens
och konstnärsklubbens resp, flaggor och i och med detsamma kunna med
visshet göra räkning på så många fördelaktiga puffar och reklamer. Må
vara att geschäft är geschäft, men dessa institutioner skola väl i all världen
anses representera en viss aristokrati, och »noblesse oblige» heter det
ju. På en sådan sak som Iduns julnummer har man däremot ej rätt
att ställa så stora pretentioner, oaktadt Iduns »rika och framstående
medarbetarlista» och själfva numret, anspråkslöst nog, pretenderar vara
»den svenska bokmarknadens finaste julpublikatipn». Man kan det inte,
bland annat, därför att dess julnummer är företrädesvis afsedt till
utdelning bland Iduns vanliga publik, hvilken jag i parentes sagdt hoppas
icke skall förtörnas på den lilla oartighet som möjligen skulle kunna
inläggas i dessa mina ord.
Nå, hur är det? Fylla nu i allmänhet »Jul» och »Julkvällen»
’de antydda aristokratiska anspråken? Svaret torde, om man skall
vara uppriktig, näppeligen ej kunna bli annat än ett citat af det kända
uttrycket: »ömsom vin, och ömsom vatten, men kanske vatten mest».
Nu skall man naturligtvis dräpa till mig med det billiga priset och den
stora konkurrensen, erkannerligen med Julrosor. För en krona kan då
väl inte begäras mycket distingeradt eller ens bourgeois-elegant. Åh ja,
en femtioöring pr exemplar kan nog rätt bra hjälpa- till att fiffa upp
elegansen inte så litèt, men med eller utan den skulle litet mer
ungdomsfriskhet, pigghet och kläm hos vederbörande kunna göra åtskilligt godt.
Och det är inte riktigt trefligt att se, hurusom sådana land som Norge
•och Finland pä detta täflingsfält uppträda åtminstone fullt ut lika, jag
vill till och med påstå vida mer aristokratiskt och modernt representativt
än Sverge. Kunna icke de större svenska litterärt-artistiska jultidningarna
hvar för sig förekomma ett sådant distanserande, så vore det måhända
:skäl att allvarligt tänka på, om inte t. ex. med en förening af krafterna
kunde åstadkommas något, hvilket som en helhet vore något for mer än
endast passabelt, ellér när det skall vara riktigt väl, snällt och respektabelt.
.jDet kan icke falla mig in att med ett ängsligt sökande efter
full-sjändfighet och ett med sedvanlig jultids variationsförmåga företaget
epitets-giEä^de;„ upprepa och genomgå alla dessa jultidningars innehåll. Jag
skall icke, häller söka karakterisera hvar tidning som ett helt, jag skall
blott kasta fiam ett och annat af hvad jag af en eller annan anledning
kommüt■attøfästa mig vid.
; xiJijU har i år ett vackert ljust och gladt omslag, som gör
sig j ganska piffiigt. I allmänhet lyckas denna tidning bättre illustrativt
än litterärt.. s I konstnärligt afseende har »Jul» en mycket gladare,
ljusar® cQcliimodernare prägel än »Julkvällen», och den innehåller
flera modern^ .artistiska bidrag, som det är mycken stil i, fastän den nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
