Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Jultidningar och Julkalendrar med vederlikar, af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
också inrymmer samt som gör mindre god verkan. Litterärt däremot
är »Jul» i år högligen tunn. Den har en bra sak af Per Hallström
och ett och annat förträffligt af andra. Men inte kan man bli glad
öfver det som uppenbarligen är afsedt till en riktigt piffig och dragande
»clou». Jag menar det där påhittet att samla ihop hvarjehanda damers
spirituella med pennan eller ritstiftet frambragta reflexioner öfver ämnet:
»skapelsens herrar». Jag vet inte, om jag beter mig mest
diplomatiskt och mest helskinnad undslipper sårad kvinlig fåfängas farliga onåd,
om jag låter bli att anföra några namn, men jag får bekänna, att
jag-studsade när jag såg några af de namn, som ingå bland detta urval af
märkvärdigt spirituella och tänkande författarinnor och konstnärinnor.
Och ännu mer har man anledning att häpna öfver resultatet i all dess
menlöshet och opiffighet. Nog skulle publiken kunnat smälta och tåla
vid litet pikantare och fylligare spiritualitet. .
»Jul» tillämpar äfven i år sin syndiga vana att genom porträtt
af äfven den allra obetydligaste bidragslemnande lägga hyende under
författar- och artistfåfängan. Tänk så intressant för oss alla att få skåda
anletsdragen af den lilla beskedliga vid akademiska och studentfester
tamt rimmande upsala-poeten E. N. Söderberg.
Engströms karrikatyrtafla af konstnärsklubbens medlemmar är
tvifvels-utan rolig och kvick, men torde ha sitt enda presentationsberättigande
inför kotterikretsarna och ej inför den stora allmänheten.
»Julkvällen» brukar i allmänhet ha otur med sina omslag och
illustrationer. I år har den dock af hr Wallander fått-ett omslag af en viss snits
på sig, ehuru den tyckes fordra en särskild lämpad belysning för att göra sig
fullt gällande. Likaså äro ett par af de illustrativa bidragen förträffliga,
ehuru reproduktionen icke torde vara fullt tillfredsställande. I år synes
»Julkvällen» ock ha ryckt upp sig högst betydligt, och väl är det, för det har
funnits år, då man inte kunnat bli vidare glad eller stolt öfver »Julkvällen».
Det fins vissa fel och svagheter denna tidning har en benägenhet att
hemfalla åt. Den blir understundom gammalmodig och menlös, som vore
den från Jolins och Leas tider, samt alldeles för stel och tung och torr,
äfven om den kommer med s. k. humoristiska berättelser. Jag vet inte hvad
det är, men det måste vara något i utstyrseln eller hela uppställningen,
som gör att’ äfven ett godt innehåll icke gör sitt fulla värde gällande,
att tidningen ter sig mera som en högst respektabel familj eläsning, som
man samvetsgrant och naturligtvis med stor behållning läser igenom, än
som en ungdomsfrisk och pigg publikation, mäktig att framkalla ett
gare intresse. Det är i detta hänseende i viss mån analogt med hvad
förhållandet är med t. ex. våra båda stora aftontidningars humoristiska
kåserier och belletristiskt anlagda jul- och extrablad. Äfven den1
antagligen till anläggningen uppsluppnaste fantasi, saftigaste humori
och^de-gantaste, lättaste spiritualitet antar nämligen i dem en förfärairde - Utr
tung och högtidlig habitus. dföid
Gladare, ljusare, lättare färger öfver det hela både i ordi oblhebild
synes vara att rekommendera »Julkvällen och skulle visst icke JbehöLa
göra afbräck på en gedigen kärna. I år slippa vi lyckligtyis undan de
där sedvanliga begynnelsekvädena om julen, som egentligen nnte flinat
äro än krypto-julpsalmer eller äldre människors konyent ionella men
ofta förfelade försök att i poesi återge barnens eller barhihwtsminnenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
