Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Fallet Wagner, ett musikantproblem af Friedrich Nietzsche, öfversättning af Albert Eriksson. Efterskrifter och Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
938
för deras symbolik: dylika känslor tjäna dem nästan till bevis. Den
förnäme romaren betraktade kristendomen såsom en foeda superstitio:
jag-erinrar om hvad den siste tysken af fömäm smak, hvad Goethe emottog
för intryck af korset. Man söker förgäfves efter värdefullare, efter
nödvändigare motsatser ... *
Men en sådan falskhet som Bayreuthernas är i dag intet
undantag. Vi känna alla det oästetiska begreppet »den kristne junkern». Denna
oskuld midt i motsägelserna, detta »goda samvete» midt i lögnen är
fastmer modärnt par excellence; i det man konstaterar detta, definierar man
nästan modärniteten. Den modärna människan framställer biologiskt ett
system af hvarandra motsägande värden, hon sitter mellan två stolar, hon
säger i samma andedrag ja och nej. Hvad under om just i våra tider
falskheten själf vardt kött, till och med geni? Om Wagner »bodde
ibland oss»? Icke utan skäl kallade sig Wagner modärnitetens
Caglio-stro . . . Men vi hafva alla, mot vett och vilja, värden, ord, formler, moraler
af stridig härkomst i kroppen, vi äro, fysiologiskt betraktade, falska . . .
En diagnostik af den modärna själen — hvarmed skulle den beg/nna?
Med ett beslutsamt insnitt i denna sammangyttring af stridiga instinkter,
med, en utlösning af deras motsatsvärden, med en vivisektion utförd på
dess lärorikaste tall. — Fallet Wagner är för filosofen ett lyckofall, —
denna skrift är, man hör det, inspirerad af tacksamheten . . .
* Anmärkning. Om motsatsen mellan »förnäm morals och »kristen moral»
.har först min »Genealogie der Moral» bragt upplysning: det gifves måhända ingen
mera afgörande vändning i historien om de religiösa och moraliska kunskaperna. Denna
bok, min pröfvosten för det som tillhör mig, har lyckan att blott vara tillgänglig för de
mest högsinnade och stränga andar: resten saknar öron därför. Man måste hafva sin
lidelse i ting, där ingen har den i dag . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
