Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svar till hr Hjalmar Söderberg, af Harald Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgifna »förtydligande» och begär ett nytt sådant, ehuru jag
medgifvit publikation af det redan gifna, mot hvilket han
således kunde och borde ha polemiserat Men med denna
publikation var förbundet vilkoret, att äfven brefv-et till mig
skulle publiceras — och det fick ej ske. Darföre uppmanas
jag ånyo och offentligen, denna gång af’ hr Söderberg själf,
i blyg förmodan, att ej häller jag vore angelägen om att
publicera min förklaring, eller måhända i en ännu blygare
förhoppning att jag skulle riskera en liten tvetalan — ty själf
författare och kanske en vacker dag beroende af herrar
förläggare borde jag ju inse faran af att mot dem uttala några
misstankar.
Emellertid — herrar förläggare äro med full rätt i främsta
rummet affärsmän och skola troligen främst i denna egenskap
afhandla eventuella förbindelser äfven med mig; och på det
klara med, att jag är »en gammal revaillac» — såsom hr
Söderberg med älskvärd förtrolighet kallar mig — skola de
nog i kontraktet göra mig till ensam ansvaring för de små
osedligheter, som vi möjligen kunna komma att gifva ut. Och
i föreliggande fall tillkommer dessutom en omständighet, som
torde ha förbigått hr Söderberg: att jag med en slughet
värdig Hans Brask, ja värdig hr Söderberg själf — dock endast
i den fina vändning, där han med mindre älskvärd förtrolighet
liknar mig vid ett »svin» — har uttalat min misstanke mot
hans förläggare vilkorligt. Och denna vilkorlighet finner jag
nu tiden vara inne att ytterligare pointera genom att till hr
Söderberg framställa en fråga, hvarmed jag icke rimligtvis
kunde besvära hans edgärdsmän:
Har den förläggare, som utgifvit »Förvillelser’», icke
dessförinnan yttrat någon som hälst tvekan eller betänklighet, och
om han gjort det, hvad genmälte då författaren därtill?
Hr Söderberg har funnit min meromnämda fras ur
gentle-mannasynpunkt ärerörig — det är alltså till gentlemannen jag
ställer min fråga, och af honom jag väntar svaret. Men
martyren skall jag förlåta tystnaden.
Hade någon vädjat till mig utan hänvisning till
kamratskap m. m., som ej har med kritik att skaffa, så skulle jag
redan öppet ha svarat, att, ehuru de ord jag begagnat ganska
exakt återgifva min tanke och äro både medvetet och
ansvarigt nedskrifna, jag gärna skulle ha utbytt dem mot andra,
som omöjliggjort hvarje tvetydning, och rent ut sagt, att
romanen i fräga enligt min uppfattning är i löndom lika osedlig
som de böcker, hvilka genom »förseglade omslag» bära den
yttre stämpeln af prostitution — samt på otillräkneligheten
bifogat en fullmakt in blanco för författaren eller förläggaren eller
— genialiska tanke! — för mig själf. , . Jag hade gjort min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
