Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från opera och konsertsal, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
sommarnätter. Samma föredrag då som nu. Men fru
Stenhammar oroades af denna stundom något sjukliga extas
ocli sökte i sin säkra, solida trädgårdsskötsel härda, utveckla
och befästa den exotiskt doftande praktblomman. Det var
inte så roligt alltid, men ändtligen slog befrielsens timme
- Nürnbergerdockan inöfvades och inöfvades med den
lilla Mathilda!
Och minsann det den tiden var så lätt att våga sig
åstad med debut i Nürnbergerdockan som det skulle vara
nu. Då lefde minnet af Louise Michaeli som skapade rolen
å svensk scen, en Bertha med skönaste röst och briljant
teknik, och hennes efterträderska, Mina Gelhaar, en Bertha
med skönaste skapning och pikantaste komik, bägge så
öf-verlägsna rolens skaparinna i Paris mademoiselle Rouvroy,
att de som hört operan i Paris funno en helt annan éclat
öfver den i Stockholm. Det var dä.
Men herre Gud! hur skulle det gå för den lilla Mathilda?
Under spelterminen hade man ju sett henne som
sjöjungfru i Oberon och Barbarina i Figaros bröllop, men
dessa små partier gåfvo så föga tillfälle till att utmärka
sig. Hur skulle det gå?
Samma dag gaf D:r T. “Penningen", en tung maskin
efter Bulwer med hela familjen Almlöf, hr Meissner gaf
"stor gratiskonsert" i Berns, hvilket han ej gör nu, och på
Söder gafs En bildad betjent med triumfrol för hr
Bergström och De bägge grefvinnorna. med dito för hr de Wahl,
nej fru de Wahl — ung Anders öfvade sig redan då
emellertid i sin specialitet: att gråta väl — men i sin lilla vagga.
Onsdagen den 8 maj upprann och k. operan
annonserade “Nürnbergerdockan" och “Alessandro Stradella,"
terminens sista abonnementsafton. “Mlle Grabow debuterar
i Berthas röle." Eru Stenhammar var ej utan oro, men
lill Mathilda sjelf idel godt hopp. Klädd i mycket god tid,
stod hon bakom dörren som en eldig stridshäst glödande
af otålighet att få rusa in på slagfältet. Man höll på få
hålla henne tillbaka. De första scenerna — ack! att de
aldrig togo slut. Nå ändtligen kommo Uddmans och
Dahlgrens runda gestalter utrullande genom dörren, hr Ohlson
hade en kort soloscen och så började applåden — och det
af lilla Mathilda sjelf. Två slag i händerna, tecknet till
fästmannen, hr Ohlson ut i dörren: "det min lilla snälla
Bertha är," orkestern spelar upp och så börjades de
Grabowska triumferna. "Jag är här, jag är här," rent
in-toneradt, trots svårigheten. “Jag ser dig med berusning,
all min oro den försvann, ack, hvilken dag af tjusning!"
Publiken var nära att instämma, tjusad och berusad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
