Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
jämförelse med hvad vi nu fingo se på Vasateatern. Men
“I brist på bevis“ åter tycktes lämpa sig ganska väl för
Dramatiska teaterns krafter, med ett undantag dock, som
uteslutande eller hufvudsakligen berodde på olämplig
rollbesättning. Det gick med frånseende af detta undantag
jämt och hyggligt på Dramatiska teatern och hade där
bekommit en vårdad yttre uppsättning.
Det är rätt egendomligt att iakttaga den ganska
betydande olikhet i så att säga den tekniska /Jmeur-förmågan,
som författaren lade i dagen i dessa båda stycken.
“Tan-querays andra hustru44 var ofantligt mycket mera habilt
och teaterenligt formad, medan åter “I brist på bevis “
verkade i högsta grad obehändigt och långdraget.
Innehållet i denna nu nämda pjes var i och för sig alls icke
dåligt och hade esomoftast så att säga betydligt mera af
det verkliga lifvet i sig än den andra, som ställvis verkade
bra mycket teater, ehuru man för detta fel naturligtvis icke
får underlåta att i “Tanquerays andra hustru44 högt.skatta
både den mången gång ypperliga dialogen och de talrika
träffande psykologiska dragen, som så förträffligt
karakterisera de båda hufvudpersonerna sådana de måste vara
under där omnämda och afhandlade förhållanden. Innehållet
uti detta stycke 441 brist på bevis44 gjorde gång på gång
intryck af utkast och materialsamling, där det behöfdes
många omarbetningar, strykningar och sammandragningar,
innan det hela kunde bli fullt presentabelt och sceniskt
verksamt.
Den här ofvan antydda bristen i utförandet berodde
på det sätt, hvarpå fru Seelig-Lundberg återgaf sin roll.
Det fans visserligen uti hennes spel åtskilligt intelligent
och duktigt, men icke tillräckligt mycket och nog
genomgående. Hon skulle vara den kvinliga hufvudpersonen och
kring sig samla hufvudintresset och sympatierna, men hon
förmådde icke dominera. Spelet var för litet talangfullt
för att kunna det, medan åter fru Sandells spel i sin roll, som
relativt var en biroll, verkade mycket mer dominerande och
tilltvang sig vida mer uppmärksamhet. Framför allt
vanstäl-des emellertid fru Seelig-Lundbergs spel i detta stycke af den
något slampiga simpelhet och ofinhet, som hon i allmänhet
har svårt att hålla borta från sina sceniska prestationer.
Uti denna roll hade hon visserligen att vara mycket
obetänksam och ogenerad, men därifrån bör och kan vara
ett långt steg till simpelhet. Hennes missgrepp af sin roll
framträdde också mer stötande vid sidan af fru Hovings
sätt att återge systern, som blifvit lika uppfostrad och uti
sitt temperament har flera drag gemensamt med systern.
I denna pjes som så ofta annars verkade ock mindre be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
