Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det vandrande berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beundra statsmannavisdomens sista crd. Men våra tidningar bringa
endast ett matt eko frän den franska tidningsskogen; deras
specialkorrespondenter komma, särskildt i Paris, nästan aldrig i de
sagolika »politiska kretsar», om hvilkas stämningar och planer de berätta
för oss, de skrifva hvad som ett par timmar förut stod att läsa i
parisiska tidningar, och välja, för att icke deras referat skall hamna
i papperskorgen och det efterlängtade honoraret per rad gä
förlo-radt, sådana källor, att den därifrån hämtade drycken
öfverens-stämmer med smaken hos förläggaren och hans ståthållare på
pap-persplantagen. Och vi erfara vanligen endast hvad som yttrats i
Journal de Debats, i Temps och Petit Journal. Men utom de politiker,
som betjena dessa kapitalistiska blad —- i Frankrike fins det verkligen
politiker, icke legohjon, som motvilligt kämpa mot förhatliga
fraktioner och som vid fester få sin plats vid musikens bord — äro
icke välvilligt stämda mot mr Bourgeois; de betrakta honom som
en lefvande antikrist, en vidrig bastard som står ungefär midt
emellan Robespierre och Babeuf och blef skapad för att gifva deras
härlighet en dödsstöt. Hur illa det är bestäldt med denna
härlighet, kan man lära af en broschyr, som mr Joseph Reinach, en
af opportunisternas chefer nyss utgifvit under titel Histoire Jun
idéal. Ett ideal, hvars lefnadshistoria man skrifver, måtte man väl
anse för dödt — och mr Reinach håller säkerligen i sitt hjärtas
innersta skrymslor opportunismen för död och mogen att gömmas
i sin urna. Andra kämpar frän Gambettas en gång så stolta skara
äro mindre försagda än denne milde Jeremias och försvara sig
därför med näbbar och klor mot Bourgeois, som hotar det
ålderdomligt förtorkade bourgeoisidealet. De tjuta på taken, att den
radikala ministären går i spetsen för revolutionen, förstör
medbor-garnes välstånd, går anarkisternas ärenden och släpar fosterlandets
ära i .smutsen; till och med en hysterisk flicka spåras upp som
gratis förkunnar bourgeoisien världens undergång. Af dessa
hemska profetior kunna på sin höjd de göra ett visst intryck, som
profetera om en förlust i yttre anseende; den med fraser uppfödda
fransmannen darrar ännu vid orden gloire och prestige, han säg
ogärna* den kloka och bildade mr Hanotaux afgå frän
utrikesministeriet och blir under trycket af Vogeshypnosen orolig, då han hör
att den radikala regeringen icke med tillräcklig skicklighet bevakat
hans intressen pä Madagaskar och i Egypten. Men mr Bourgeois
vefvar pä patriotismens positiv lika bra som någon annan, han
anför vid hvarje tillfälle det vänskapliga förhållandet till Ryssland
som den fasta polen i företeelsernas flykt, och fruktan för
internationella förvecklingar skall åtminstone icke tills vidare underminera
hans förtroende hos folkmassan. Men äfven något annat medel
för att aflägsna den förryckte förfoga icke de moderata
penninge-männen; de ha vanskött sig och herska numera endast i
trämasse-pappersvärlden; de ha halfkväfts i Panamaträsket och deras
rosslande rop om hjälp framkalla utanför träskområdet endast munterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
