Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Cecilia Vasa, af J. Kreüger. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
caussa) inträda i det qvinliga gemaket (conclave gynecei)
der Cecilia i sällskap med fruar och tärnor befann sig.
Detta blef iakttaget af en spionerande parasit, hvilken,
likasom fara vore för handen, i slemmaste afsigt och enligt
smädares sed med förstorande tillägg, angaf förhållandet
för Erik, konungens förstfödde son i ett föregående gifte,
hvilken sedan tilldelats konunganamn och hvars vrede i hög
grad uppväcktes “.
Vid denna berättelse är åtskilligt att anmärka.
Först och främst har Emmius endast i andra eller tredje
hand emottagit de uppgifter, på hvilka berättelsen är
grundad. Vidare är uppgiften, att angifvelsen härledde sig ifrån
en spionerande parasit, oriktig. Det var vakten, som angaf
saken. Också innefattar berättelsen en motsägelse, deri att
Emmius såsom motiv för Johans besök hos Cecilia häntyder
på väckt passion hos honom på samma gång han, Emmius,
uppgifver, att Johans afsigt var att i all ärbarhet träffa
Cecilia. Slutligen misstager sig Emmius, då han berättar,
att rummet, der besöket skedde, var ett gemensamt
qvinno-geinak, deri för tillfället flera damer än Cecilia befunno sig.
I alla öfriga källor, särskildt Eriks bref till Johan den 23
februari 1560, som då befann sig i London stadd i frieri
för Erik, förekommer, att det var i Cecilias jungfrubur, som
Johan inträngde, hvilket också öfverensstämmer med
rummets belägenhet högt i tornet, så att Johan behöfde stege
för att komma dit.
Den andra berättelsen härrör från de personer, som
inträngde i rummet och öfverraskade de älskande, nämligen
Mornay och Clement och omedelbart efter händelsen
af-gåfvo rapport derom. Visserligen benämner konung Gustaf
dem i första hettan vid underrättelsens emottagande “löst
sällskap“, beklagande “att de skulle vara betrodda att vittna
emot allas våres kött och blod oss allom till aldra största
föraktelse och förnedring". Hvarken Mornay eller Clement
hade emellertid begått något oärligt eller var eljest
obehörig att vittna, och Mornay erbjöd sig att med ed betyga
riktigheten af rapporten. I denna uppgifves rummet, der
Johan påträffades, hafva varit Cecilias jungfrubur. I
rapporten nämnes ej något om andra damers närvaro; men
der förekommer deremot en uppgift, som fullkomligt
utesluter tanken på sådant och derjemte gifver en egen färg
åt besöket. Johan befann sig nämligen, enligt rapporten,
da han påträffades “utan hosor", någonting motsvarande
både strumpor och andra derofvan till midjan gående plagg.
(Se Schyters Laglex., Södervall).
Om nu vid jemförelse af båda berättelserna och hvad
i öfrigt förekommit ej kan med visshet antagas, att något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
