Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Benjamin Kidd och hans engelska kritiker, af G. F. Steffen - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
civilisationen “ ocli “den moderna socialismen” (kap. 6, 7
och 8) — däri dagens brännande sociala spörsmål bedömas
ur hvad hr Kidd tror vara sin nyupptäckta sociala teoris
originella synpunkter.
Professor Karl Pearson kritiserar i FortnighUy Réview
särskildt denna mer “praktiska” sida af hr Kidds värk.
Han påpekar det orimliga i att, såsom hr K. (s. 238, 239
i eng. uppl.), ur religionens sociala herravälde härleda en
väldig altruistisk strömning (ofantligt öfverdrifven, hvad
England beträffar, i hr K:s framställning) samt att tillika ur
detta altruismens tilltagande sluta, att en förskärpning måste
äga rum i denna kamp för tillvaron, hvilken “underordnar”
individen på ett så hårdt sätt, att han, såsom individ,
“absolut icke kan ha något förnufts enligt intresse i den sociala
ordningen” (s. 193, 194 i eng. uppl.). Hade ej hr K:s
socio-religiösa dogmatism gjort honom stockblind för
ögonsken-liga fakta, skulle1 han här ha märkt, att den växande sociala
“ altruismen“ ingalunda är uteslutande eller ens
företrädesvis af religiöst ursprung, och att socialismen har de allra
bästa skäl i världen att påpeka just det rent förnufts enliga
intresset för så väl individen som samhällsklasserna och
nationerna i den altruistiska utvecklingen af samhällslifvet.
Här visar sig den af förnuftet oafhängiga, “religiösa
sanktionen” för den sociala utvecklingen vara öfverflödig.
Eörnuftet är nämligen bevisligen af socialt ursprung, liksom
religionen, och har från början till slut en social funktion,
ej blott en rent individbevarande funktion, såsom hr Kidd
ideligen upprepar i sin moralpsykologiska fåkunnighet.
Professor Pearson riktar hr K:s uppmärksamhet på, att
Charles Darwin själf {Descent af man, s. 143) säger, att
“fortsatt framåtskridandet bland högt civiliserade samhällen
beror till en underordnad (sic!) grad på naturligt urval, ty
sådana samhällen utrota hvarandra ej, som vilda stammar
göra”, samt vidare (s. 618) att, “hur viktig kampen för
tillvaron än här varit och ännu är, så finns det dock, hvad
människans högsta naturanlag beträffa, andra och viktigare
utvecklingsfaktörer” (nämligen “förnuftet, vanan, uppfostran,
religionen o. s. v.“). Enligt professor Pearson skilja
socialisterna skarpt mellan kampen för tillvaron inom de sociala
grupperna (samhällsindividerna emellan) och mellan de
sociala grupperna — något som hr Kidd förbiser. De föreslå
att reglera, att i ekonomiens, samhällsfredens och rashälsans
intresse ordna och oskadliggöra den ofta bevisligen
fördärf-bringande och demoraliserande förra formen af kamp för
tillvaron (jämför Rydbergs ofvan omnämda, i Kidds bok
tryckta athandling!); och de vidhålla med goda skäl, att
kampen för tillvaron inom de sociala grupperna ej är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
