Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I Göteborg vid konstutställningen, af Cajus - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45i
det Wilde säger? “Vanliga mehniskor äro så förskräckligt
hemmastadda i Zion.“
I det inre rummet finner ni litet mera Liljefors, Per
Ekström och . . . just den ja, kan ni gissa, hvem som har
målat den? Ja ni har rätt, kall vinterluft med sol i har
aldrig målats så illusoriskt, så intimt, så varmt, om ni tillåter
ordet. Det är Olof Nelson. Ni tror mig inte och pekar
på hans “Gummor i Brügge“, som står på golfvet strax
intill. Ja, ser ni, det här lilla landskapet har målats före
hans utrikes resa och före hans sjukdom, det är rent
medfödd begåfning och ett af de bäst gjorda landskap, som
den svenska konsten någonsin frambragt.
Nej, vill ni redan gå? Såg ni på Hasselbergs
frisfigurer? Ni kan göra om det en gång till — det tål det
vid, och så skall ni föreviga ert namn i herrskapet
Für-stenbergs stora bok. Ser ni, den börjar med “Eugen“.
Nu gå vi alltså till Valand, eller ni kanske föredrar
en spårvagn.
Väl framme får ni en elegant katalog, med förord at
C. L. Hvad, har gamle Claes varit framme här också, för
inte är det väl.Calle Larsson? Nej visst inte, vi ha en till
med de initialerna, kammarherre Carl Lagerberg.
Ni säger, att ni bara vill ta en hastig öfverblick i dag.
Godt, då skall jag försöka att visa er på det intressantaste.
Salen till venster, om jag får be.
Hvad som först sticker er i ögonen är Berghs stora
Visbytafla, nu delvis ommålad, men den känner ni ju till.
Snedt emot den har ni hans sjelfporträtt, se en så präktig
en-face-målning, han tittar er ju rätt in i ögonen. Han har
en tafia till, “Tystnad“, med de numera oundvikliga
popp-larne, å la Böcklin, importerade, om jag minnes rätt, af
prins Eugen. I porträttväg finnes här vidare flera utmärkta
saker. Se på Hanna Paulis Heidenstamporträtt. Hvilken
nobel uppfattning och hvilken präktig fantasi! Det år en
tafla, värdig såväl sin artist som sitt motiv. Där ser ni
den stora, äkta danska familjetaflan af Viggo Johansen,
fint känd och med goda enkla färgeffekter och några
konstigheter i teckningen.
Det i mitt tycke förnämsta är dock Sindings stora
kusttafla. Ett upprördt haf, som med hvitt skum och
djupgröna vågdalar svallar in mot stranden, rätt emot er,
en smal bit himmel och en våldsamt röd, nedgående sol,
som skänker det hela en sällsamt värkande, nästan
hypnotiserande tjusning.
Hvad ni skall se på här också, är Kreugers betande
kor alldeles ypperliga, målade i det nu så modärna
“frotture-maneret“, d. v. s. tunn, nästan genomskinligt tunn färg på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
