Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tutta tua, novell af Nicolo Misasi - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
Tutta tua.
af
Nieolo Misasi.*
Staden sof höljd i dimma. Röda orörliga punkter
tindrade fram ur de långa svarta gatornas dunkel, endast i
gatuhörnen kastade gasskenet gula strimmor på
stenläggningen. Ljudet ai hästliofvar, vagnshjul och försenade
Vandrares klampande steg afbröto tillfälligtvis nattens
tystnad, sedan blef åter allt tyst. Ansatsen till en visa med
en druckens afbrutna gomljud, ett grepp på de skorrande
strängarne på en ålderdomssvag gitarr, ett dämpadt skrik
från en aflägsen gränd, ett gapskratt — och sedan
ingenting vidare. Staden sof.
Måhända fortsatte lifvet med sina fröjder och sina
lidanden, sin kärlekslycka och sin dryckenskap bakom de
hvita, i skuggan gömda husväggarne. Men dit utanför
trängde intet ljud. I fjärran brusade hafvet och dess vågor
bröto som en vaggsång mot klipporna . . .
Han stängde fönstret och återvände till sitt arbetsbord.
En fotogenlampa kastade sitt stilla sken öfver det enkla
rummet. Midt emot bordet var i en alkov en hvit bädd
synlig bakom en tillbakadragen gardin. Täcket och lakanen
hade fallit ned, kuddarne lågo huller om buller. Vid ändan
af sängen stod en låg bekväm länstol, i den låg en tjock
hvit katt och spann hoprullad som ett nystan.
Den unge mannen stod en stund med ansiktet gömdt
i händerna, midtemot sängen och katten. Därpå tog han
en flaska, som var tömd till hälften, och hällde det
opal-glittrande innehållet i ett med vatten fyldt glas.
* Nieolo Misasi var pä åttiotalet den ifrigaste agitatorn för det
litterärt moderna Italien, förste anföraren för den riktning som Verga och
Gabriele d’Annunzio snart gjorde berömd. Han blef först känd genom sin
roman »Mariti e Preti». För närvarande är han professor vid universitetet
i Cosenja i Kalabrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
