Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den positiva straffrättsskolan, af Enrico Ferri - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
några bannlysningar, hvilka endast äro ett uttryck för äldre
tankars tröghetskraft. På initiativ af den positiva
riktningens tre första representanter har småningom utvecklat
sig en vetenskaplig skola, som till sin metod, sina praktiska
syften och sina allmänna resultat är enhetlig.
Straffens vanmakt gent emot förbrytelsernas stigande
flod, den ständiga tillväxten af återfall, de ofta absurda och
alltid farliga konsekvenserna af vissa teorier om “folie
rai-sonnante“ och en oemotståndlig makt, som man inympat
på den mystiska läran om viljans frihet, den öfverdrifvet
formalistiska rättsproceduren, det oorganiska förenandet af
utifrån importerade anstalter med vår gamla rätts och
straffprocedur; allt detta har länge och hörbart för alla
ropat på förbättring genom sådana medel, att de missbruk
afskaffas, som låta brottsligheten florera och ärliga
människor lida.
Detta är upphofvet till, (len positiva straffrättsskolan
Men för att förstå den måste man först frigöra sig från den
åsikt, som äfven Lombroso uttalat och som många
kritiker af vår skola ännu omfatta, nämligen att denna skola
har för sitt ursprung endast att täcka en förening af
straffrätt och kriminalantropologi. Men den är mycket för
mer än så, den utgör en tillämpning af den positiva
metoden på det vetenskapliga diskuterandet af brott och straff.
Som sådan inför den i den juridiska teknikens slutna krets
en lifgifvande fläkt af nya tankar, icke blott inom
antropologien, utan ock i psykologien, och åstadkommer sålunda ett
nytt utvecklingsskede för straffrättens vetenskap.
Den induktiva metoden är ingen nyhet för Italien; den
börjar, tack vare Galil ei, på renässansens tid! Men dess
användning, som utan att göra något väsen af sig blir allt
allmännare inom naturvetenskapen, väcker misstro och
motstånd, så snart man försöker tillämpa den på de andliga
och sociala vetenskaperna. Men den måste här bli lika
fruktbringande som inom naturvetenskaperna. Det lära vi
af hela senare hälften af vårt århundrade. Resultaten af
induktionen äro lika orubbliga som de fakta, af hvilka de
utgöra en syntes, och de på dem grundade
lärobyggnaderna resa sig upp på hvarandra.
En psykologisk lag gör att människorna mest
intressera sig för de vetenskaper, hvilka de inse stå i direkt
relation till deras känslor och personliga intressen. Då Galilei
tillämpade den induktiva metoden på fysiken, frågade icke
allmänheten därefter med undantag af dem, hvilka därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
