516 (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den positiva straffrättsskolan, af Enrico Ferri - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5l6

Kriminalsociologien är närmast endast en gren af den
sociala patologien rörande dess brottsliga företeelser; ur
patologien bör följa terapien, valet af de läkemedel, hvilka
böra undanrödja de antisociala farorna eller åtminstone göra
dem mindre ofta förekommande och mindre farliga.

Medan den klassiska skolan ända till öfver drift betonat
förbrytarens individuella rättigheter gent emot samhället,
vill den positiva skolan återställa jämvikten emellan individ
och samhälle; det är ju också ändamålet med den moderna
politiska ekonomien gent emot den tygellösa
individualismens öfverdrifter. Vi acceptera således resultaten af den
abstrakta forskningen om brottet, såvida de icke äro alltför
doktrinära och komma i motsägelse med det sociala lifvets
realiteter. Men utan den klassiska kriminalistikens
fullständiga utveckling vore den sociala kriminalistiken alls icke
möjlig; om än nutiden är ett barn af forntid :n, så är den ock,
däri instämma vi numera med Leibniz, framtidens fader.

Den positiva straffrättsskolans ursprung och ändamål
rättfärdiga ingalunda de beskyllningar, hvilka från alla håll
riktas mot densamma. Teoretikerna kalla oss straffrättens
nihilister, emedan vi påstå att denna vetenskap hittills icke
har några positiva grundvalar och emedan vi önska att ur
densamma en gång en mera positiv och nyttigare vetenskap,
en social kriminologi, skall framgå. Vi äro icke nihilister,
vi eftersträfva tvärtom, att den induktiva metoden skall
skänka nytt lif åt straffrättsvetenskapens åldriga träd, som
därigenom skall återfå sina gröna grenar, som förtorka
under metafysikens toppar.

Praktikerna däremot beskylla oss för att “rubba
rättsskipningens herravälde och därigenom undergräfva
samhällets grundvalar“,att vi öppna fängelsedörrarne för tjufvarne
och mördarne. Om det kan finnas ett medel att orientera
sig i de mänskliga handlingarnas labyrint, så är det att
utforska dess naturliga vilkor, och om det finnes ett mål
för våra allvarligaste slutledningar, så är det just de
farligaste förbrytarne, mot hvilka vi af samhället begära ett
kraftigare skydd.

Det gäller därför som sagdt för oss att använda den
induktiva metoden på undersökningen af brott och straff
och därigenom, icke endast för antropologiska studier,
förvandla straffrätten till en positiv vetenskap i brottets
sociologi.

Hvem hade väl tänkt sig, att Laplaces iakttagelser öfver
det kosmiska töcknet, att de första studierna öfver
natur

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nordrevy/1896/0524.html

		Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 / 516 (1895-1899) With: Erik Thyselius Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|