Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Religion och brott, af Cesare Lombroso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
inrotad föreställning, som lägger band på deras oädla eller vilda
lidelser, liksom dårar beherskas af sina fixa idéer.
Men framför allt utöfva de religioner inflytande, hvilka lägga
mindre vigt på formen än på det etiska innehållet. Den
skenbara motsägelse som ligger däri, att religionen ibland utöfvar intet,
ibland ett betydligt inflytande, försvinner, då man tager i
betraktande det resultat vi här ha kommit till, eller att religioner,
som äro i sin ungdom, utöfva ett gynnsamt inflytande och
därjämte de religioner, hvilka, om de verkligen grunda sig på moral
och afstå från rituella former. Samma inflytande kan man i våra
dagar endast vänta af nya religiösa formationer. I början äro alla
religioner etiska rörelser, småningom stelna de i former, hvilka
dölja och undanskymma deras sedliga kärna, som för massan är
mindre åtkomlig och begriplig. Däraf kommer det sig, att en
mindre tendens till brott kan visa sig, där känslan för sedlighet,
men icke för religion är lefvande, som hos bildade ateister. Den
intellektuella energi, som förmår motstå den förherskande
meningen vittnar om en moståndskraft, hvilken lika väl förmår motstå
instinktlifvets impulser som driften att efterhärma. Af liknande
orsaker aftager antalet brott på vissa protestantiska trakter, där
den religiösa ifvern ännu eger en lefvande värme som i Genève
och London. Här upphäfves genom denna faktor inflytandet af
det förhållandet, att en ofantlig massa människor där är hopad.
Här verkar en stor religiös lidelse, hvilken lägger band på och
neutraliserar de oädlare instinkterna och genom en energisk kamp
besegrar laster och osedliga tendenser. I England finner det
religiösa lifvet otaliga rekryter bland fanatiska naturer, hvilka under
de mest olika förhållanden och i de mest olika religionslärors
namn ifrigt arbeta på att rädda människosjälar från undergång. .
De finna i jättestaden ett omätligt fält för sin agitation, sina
kyrkor, processioner, stiftelser o. s. v. I de romanska länderna
däremot, där katolicismen herskar, kan religionen icke i lika grad
verka hämmande på osedligheten; och därtill ligger skulden
visserligen icke enbart hos den herskande skepticismen, som till och
med i Voltaires land är mycket mindre än man tror, utan rent
af hos kyrkans organisation. Denna är en stor disciplinerad
korporation, nästan en här, grundad på hörsamhet och subordination,
i hvilken hvar och en finner sin ställning och sina tankar på
förhand bestämda genom järnhårda lagar. Dådlystne,
handlingskraf-tige fanatiker, som t. ex. Bernardo, hvilka af naturen ega en stark
känsla af själfständighet och oppositionsanda, kunna därför icke
trifvas inom en sådan institution utom måhända i missionärens
ställning, detta enda kyrkliga arbetsfält som bereder någon
sjelfständighet och autonomi; däremot känna de sig hemmastadda i
den anarkistiska sjelfständigheten i af de olika fria och sig själfva
administrerande protestantiska sekterna som frälsningsarmen och
baptismen etc. liksom i stammar af fritt lefvande naturfolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
