- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
578

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sjuka själar, af Adolf Strömstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

578

former, hvilka yttra sig som tvifvelsjuka, tvång att leta
efter glömda ord eller namn eller att uppställa för sig
frågor i en ändlös serie angående de mest futila och
betydelselösa ting, och af hvilka, talrika fall under skilda namn
be-skrifvits i literaturen. Äfven i fråga om dessa former kan
en själsfrisk säkerligen draga sig till minnes, att han någon
gång besvärats af tankeoperationer, som i bleka linjer visat
samma anlete som hvad i mera grella färger måste nämnas
sjukdom. Han har en kväll kommit att tänka på en person,
som han fordom känt, men hvars namn för tillfället
undfallit honom. Han börjar gräfva i sitt minne efter detta
namn, men han lyckas icke hitta det; han söker lämna det
hela och tänka på något annat, förgäfves! frågan sitter där
och pockar på svar; han grubblar, så pannmuskulaturen
värker af trötthet, och med en viss ångest märker han, att
namnet måste han ha tag i, eljes får han ingen ro. — Om
sådana grubbel icke komma sällsynt och sporadiskt utan
marschera upp i sluten fylking och icke lämna den
olyckliga hjärnan någon hvila, där måste läkaren taga vid, ty
där är sjukdomen manifest.

En person, som flera gånger nödgas återvända för att
förvissa sig om att han verkligen reglat sin dörr, eller om
och om igen måste titta efter i det bref han skrifvit, om
han inte ändock skrifvit något oriktigt, den är en
degenererad lika väl som den, som utan rast pinar sig och andra
med de underligaste, utan egentligt intresse framkastade
och aldrig till belåtenhet besvarade spörsmål: hvaraf göres
glas? hvarifrån komma maskar? hvad är skapelsens ursprung?
hvem har skapat skaparen? hvarifrån komma stjärnorna?
hvarför finnes det man och kvinna? o. s. v. Baillarger berättar
om en sextio års man, som sedan sitt femtonde år lidit af ett
underligt frågetvång. När han gick på teatern, plågades han
af nyfikenhet om allt som rörde de uppträdande
skådespelerskorna. Hvar voro de födda? hurudan var deras familj? huru
gamla voro de? hvilka voro deras lefnadsvanor. Den ångest,
som alltid var förenad med detta frågande, var så olidlig, att
den sjuke slutligen måste upphöra att besöka
föreställningarna. Men då uppträdde tvånget att fråga, hvarje gång han
råkade en vacker kvinna. Sjukdomen gjorde stora framsteg,
och till sist måste han anställa i sin tjänst en person, som
alltid skall med nej besvara hans fråga, om den eller den
mötande kvinnan är vacker.

Hvarje psykisk verksamhet, den må vara en
förnimmelse eller en känsla, en föreställning eller en slutledning
eller dessa akter i olika blandningar, har en oförtydbar
böjelse att omsättas i muskelrörelse, öfversättas till
handling. Denna lag gäller i lika mån för de normala själsytt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free