Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Utställningar, af Maximilian Harden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
den tjocka, mjukt vadderade frasmanteln hindrade
forskarens blick, och kring den nye tyrannens borg, hvilken,
finare och rikare än sin föregångare, endast med gyllne
kedjor gör sina undersåtar spaka, upprestes två gånger om
dagen nya pappersmurar, på hvilka man kunde läsa
älskliga sagor och sånger om frihet och framåtskridande och
andra vackra saker. Men slutligen lyckades det dock för
en och annan våghals att tränga in i det innersta. De
återvände skrattande och berättade, att de hade funnit
något helt annat än hvad man kunnat vänta. De vackra
sagorna om frihet och framåtskridande voro endast ett slugt
uttänkt bedrägeri; därinne bodde ett sällskap, som endast
tänkte på de egna fördelarna och i klassintressets namn
alltid blef ursinnigt, om en eller annan svärmare påstode
att egandet måste adlas genom insikten af de därmed
förenade plikterna, och detta sällskap hade, för att skydda sina
tillhandlade skatter mot angrepp, förskansat sig bakom en
filosofiskt lackerad fraseologis vallar och torn. Då den
stora hemligheten en gång var utpladdrad, prasslade det
hastigt mellan väggar och grenar — och nu fans det inte
längre något återhåll: man hånade de ädle, så ofta de
talade om den mänskliga andens allmänna utveckling, om de
liberala idéerna och de ekonomiska krafternas fria spel, och
vederläde deras fantasier med ropet att deras medvetande
bestämdes först genom deras sociala tillvaro.
Och tillika började de lager, för hvilka de nya
förhållandena voro obehagliga, att återigen också allt mer och
mer bekymra sig om sina fördelar och försöka, om dessa
förhållandens mystiska makt icke kunde brytas eller
åtminstone böjas genom samlad kraft. Då blef det
borgerliga samhället småningom hemskt till mods; det kände de
första sjukdomssymptomen och darrade, då någon
hård-händt vidrörde det sjuka stället och afslöjade lögnen i dess
existensförhållanden — vare sig den omilda handen
tillhörde den store Ibsen eller den lille Bebel. Då började
läkare och fuskare trängas med sitt mos, sina instrument
och sina serumsorter; men endast den lilla skaran af
mo-nistiska sociologer, som hade arbetat sig fram från Hegel
till Hæckel, spanade reda på hvar det onda satt och
spårade ut med sin känsel causa morbi. Sedan dess kvittra
sparfvarna ut det från taken: det borgerliga samhället, som
icke törs inlåta sig på någon allvarlig politisk kamp,
medan det snarare kan fördraga det skymfligaste öde än
en rubbning i handelsfreden, har oaktadt sin bålstora dygd
insjuknat i hyckleriets influensa.
Den, som finner denna skildring hållen i alltför bjärta
färger, gör väl i att riktigt granska de ofientliga
menin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
