Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ett utsällningsintryck, några rader ur ett bref, af Poul Bjerre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Ett utställningsintryck.
Några rader ur ett bref.
Berlin den 30 juni 1896.
En dag, då solen sken och värmen var ljuf och mild,,
kom jag till en stor och mäktig stad, där ett tämpel
upptimrats till hans ära, som kallas tidens gud.
Skimrande i ljuset reste sig den hvita byggnaden med.
tinnar och torn. Högt och ståtligt reste den sig bland
tusende andra, som samtliga skulle bära vittne om gudens
storhet.
Mänskorna stodo slagna af beundran inför denna
bländande skönhet.
Sakta går jag upp för den breda trappan och kommer
in i kupolsalen.
Men nu händer något, det jag trott aldrig skulle ske..
Jag hör jätteorgelns toner där uppe bakom mig dåna
fram och med väldig kraft skaka väggarne i hallen, som
svindlande hög utbreder sin långa kropp framför mig och
med de båda utsträckta armarne synes vilja famna hela
världen och trycka henne hårdt till sitt bröst, inuti hvilket
slår ett hjärta af guld; mina blickar simma ut åt alla håll
och bada vildt i all den lyx och prakt, som århundradens
hopade arbete af millioner människor lyckats frambringa
genom lifslånga uppoffringar och försakelser; jag ser alla
dessa tusende trälande varelser strömma fram och
tillbaka, som kommit hit för att bringa tidens gud sin
hyllning och på hans altare oftra med möda hopträlade slantar;
jag hör deras stim som en brusande fors rulla kring mig,
vittnande om att de samlats från världens alla hörn då
griper mig ett ögonblick vördnaden inför den gud, hvars
tämpel jag beträdt.
En svag rysning genomdallrar min kropp, jag känner
mig själf försvinna, andaktsfullt böjer jag hufvudet oclr
öfver mina läppar flyter sakta: stor är du, herre! . . -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
