Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Heliga böcker, af F. Max Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
kommit den känsla af enhet och gemensamt ansvar, som
sammanhåller t. ex. grekerna och romarne från älsta tider, sedan
vi veta något om dem och deras religion. Hit höra de
ociviliserade afrikanska, amerikanska och polynesiska stammarnes
religioner — om dessa öfverhufvud förtjäna namnet religion. Vi
känna dem hufvudsakligen från mer eller mindre tillförlitliga
berättelser af resande och missionärer. De vimla af de mest
förbluffande variationer och motsägelser, då de äro utsatta
för ett ganska starkt inflytande af personliga fantasier och
lokala egendomligheter och nästan helt och hållet sakna en
dominerande centralmyndighet. Att fråga efter grundläggarne
af dessa etniska trosformer och religiösa bruk och till och
med vänta sig en kodex af heliga skrifter, hvilka bland ett
större antal stammar vore erkända som högsta instans, vore
gagnlöst. Visserligen finnas det oaktadt ofta vissa mer eller
mindre religiösa bruk bland befryndade — i synnerhet
språkligt befryndade — stammar, äfven om de äro vidt spridda
och uppenbarligen under flera generationer varit skilda ifrån
hvarandra. Det är fallet i synnerhet i Australien; men det
finnes inga bevis för, att det beror på en gemensam historisk
tradition eller därpå att det förr i tiden funnits gemensamma
sånger och gemensamma lagar.
Religionerna af det andra slaget, de nationella, ha
otvif-velaktigt uppstått ur religioner af det första slaget, men de
kunna skiljas därifrån och vi böra äfven så göra, då de
blifvit ett helt folks gemensamma egendom, ja då de i många
fall bilda det starkaste föreningsband, som sammanhåller ett
folk som sådant. Dessa nationella religioner ega ofta, men
icke alltid, heliga böcker, som t. ex. den gamla indiska,
persiska, kinesiska och judiska religionen, men vi veta aldrig
dessa religioners verkliga stiftare och ännu mindre författarne
till de böcker, hvilka de kalla heliga och af hvilka de låta
sig ledas. Ingen kan säga, hvem som varit grundläggaren
af den vediska religionen, och ehuru författarne af talrika
vedahymner fått sig namn tilldelade, så äro dessa namn dock
antingen rent imaginära eller också blotta namn, Som alls
icke ge oss några upplysningar om dem som bära dem. Den
gamla persiska religionen tillskrifves Zarathustra och har
mången gång räknats bland de individuella religionerna. Men
den vetenskapliga kritiken har för längesedan erkänt
Zarathustra vara ett rent mytiskt namn och allt hvad traditionen
berättar pm honom gäller nu att vara af senare ursprung. I
den avestiska religionen spårar man afgjordt inflytandet af
en individuel anda och en personlig vilja, som motsatte sig
de åskådningar och bruk, som existerade före och omkring
honom, men vi ha icke mer någon rättighet att anföra
Zoro-aster som upphof och ännu mindre som författare tili Avesta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
