Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Heliga böcker, af F. Max Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
sig i evangeliernas historia. Allt detta nedsätter ingalunda
värdet af alla religioners heliga böcker, utan utgör endast
en varning för oss att öfverdrifva deras betydelse. De äro
helt säkert en oeftergiflig förutsättning för religionsforskaren,
och det fins inga historiska vittnesbörd, som låta stiftaren af
en religion komma oss så nära som de kanoniska böckerna.
Nästan aldrig bekomma vi ett oberoende samtida vittnesbörd
— det är helt naturligt; ty för den yttre världen finnes knappt
någon uppstående religion i sin uppkomst. Under den första
generationen för en religion en rent subjektiv tillvaro. Den
lefver i de ursprungliga lärjungarnes tankar och samtal, och
så länge den förste läraren och hans lärjungar ännu äro i
lifvet, så länge förefinnes ingen önskan efter något annat.
Behofvet af något skrifvet gör sig känbart först i den andra
eller till och med tredje generationen, då mödrarna behöfva
en tillförlitlig ledning för att lära sina barn, hvad de själfva
uppfångat i sitt umgänge med den förste och andra
lärjungegenerationen. Det finnes vanligen intet tillbud, förrän det
inställer sig ett behof eller en efterfrågan, och enligt min
åsigt ha många heliga böcker och i synnerhet evangelierna
för sin uppkomst att tacka det naturliga behofvet eller den
naturliga efterfrågan efter handböcker till barnens
undervisning. De ha, som oss uttryckligen säges, blifvit skrifna för
att lärjungar och omvända »skulle känna vissheten om ting,
som blifvit dem inpräglade».
Om alltså den historiska ärligheten bjuder oss att göra
denna reduktion i . värdet af heliga böcker som auktoriteter
angående ursprunget och uppkomstförutsättningarna för en ny
religion, så fordras dock en ny bekännelse eller medgifvande,
innan vi skulle kunna som våra kunskapskällor använda dem
äfven i senare tider, sedan de blifvit begåfvade med
fullständig kanonisk auktoritet och gälla som den nästan uteslutande
källan till religiös näring för millioner troende. Naturligtvis
kunna vi med full rätt säga, att hvar och en, som vill lära
känna brahmaismen, måste studera vedaböckerna, och hvar
och en, som vill lära känna buddhismen, måste studera
tripi-taka, alldeles som vi af vetenskapsmannen, som sysselsätter
sig med den judiska religionen, förvänta, att han skall hämta
sin lärdom ur det gamla testamentet, och om en forskare,
som sysselsätter sig med kristendomen, att han hämtar sin
ur nya testamentet. Vi veta, hur svårt det är att förvärfva
kännedom om grekers och romares, babyloniers pch egypters,
gamla germanska och keltiska folks verkliga religion, just
emedan vi här icke ega några normerande heliga böcker, ur
hvilka vi skulle kunna lära känna dem och efter hvilka vi
skulle kunna bedöma dem. Men man måste icke häller
förbise det faktum, att hos de gamla religionerna, äfven om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
