Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Heliga böcker, af F. Max Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
det hos dem funnits heliga böcker, antalet människor, som
kunde använda dem och mottaga inflytande af dem, var
utomordentligt litet. Det var säkerligen icke millioner, icke ens
tusenden eller hundraden. Antalet af dem, som i gamla tider
kunde läsa och studera böcker, måste alltid ha varit mycket
obetydligt. När vi tala om heliga böcker, så måste vi också
betänka, att de under en lång tid alls icke varit några böcker
i ordets vanliga bemärkelse. Hvad än hittills däremot må
ha blifvit påstådt, så har ännu icke något påtagligt bevis
blifvit förebragt för tillvaron af verkliga böcker i den mening,
vi fatta ordet, mycket före år 600 före Kristus. När jag
säger detta, så använder jag ordet bok i dess erkända
betydelse af litterär komposition, af ett konstverk, som är
bestämdt att läsas och njutas af allmänheten. Uttrycket »bok»
låter uppenbarligen icke använda sig på babyloniska, egyptiska,
persiska eller indiska inskrifter, vore de än aldrig så långa;
lika litet på den babyloniska cylindern; ja icke ens på de
egyptiska papyri, sådana t. ex. hvilka utgöra den sä kallade
»dödsboken». På en gammal kinesisk text skulle man i
nödfall kunna använda det, men enligt vanligt språkbruk
innefattar begreppet bok alfabetisk skrift och ett innehåll, som
skall läsas af en bildad allmänhet. Då jag sade, att vi icke
känria några böcker långt före år 600 före Kristus, hade jag
visst icke glömt vedaböckerna och egyptiska och babyloniska
inskrifters dateringar och icke häller de nästan förhistoriska
data, på hvilken kineserna göra anspråk för sin tidigaste
litteratur. Grekerna ha praktiskt först uppfunnit skrifna
böcker och de ha varit väl medvetna om deras relativt unga
datum. Platon tyckes ännu erinra sig den tid, då litteraturen
endast var muntlig, och han betraktar ingalunda införandet
af skrifven litteratur som en oblandad välsignelse. Äfven
Klemens från Alexandria är ganska förtrogen med tanken,
att skrifna böcker kommit i bruk icke särdeles långt före
Perikles’ tid, ty han uppger att Anaxagoras varit den förste
grek som offentliggjort en skriDen bok.
Det kan icke finnas något tvifvel om, att alla heliga
böcker i gamla världen ursprungligen utarbetats endast muntligen
och århundraden igenom blifvit spridda endast i muntlig
tradition. Det tjänar ingenting till att påstå, att dylikt skulle
ha varit omöjligt; ty om vi också själfva icke ha någon aning
om människominnets nästan underbara förmåga före
skrif-konstens uppfinning, så kunna vi dock, om vi sa önska, ännu
med våra egna ögon och öron öfvertyga oss om, att i
Finland och i Indien, där dock skrif- och tryckkonsten varit
länge bekanta, en oerhörd mängd af versdiktningar och till
och med prosa endast muntligen utarbetats och på samma
väg fortplantats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
