- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
781

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

781

Mycket välgörande var att hon hade arbetat ned sin röst,
då hon därigenom undgick att hemfalla åt sitt eljest icke
så ovanliga pipiga sätt att tala, hvilket verksamt hjälper
till att försvaga hennes sceniska framställningar och att
låta hennes tekniska brister bjärtare framträda. Det är
roligt att se, att folk lär sig något på sina studieresor.
Tidningarna bruka som bekant mycket samvetsgrant
anno-tera sådana epokgörande tilldragelser inom den svenska
konstens värld. En frukt åtminstone af fru Lundbergs
studieresor blef man i tillfälle att observera i denna pjes.
Hon har efter föredömet af hvarjehanda utländska artister
lärt sig att dominera scenen, att vända ryggen helt och
hållet åt publiken och hålla sig på scenen nedanför de
med-spelande. Sådant kan vara verkningsfullt i en scen, men
när det kommer igen ett par, tre gånger i hvar akt, så
blir det litet för mycket af det goda, blir för mycket
poserande.

Af de öfriga i pjesen uppträdande förtjänar frkn
Ah-lander en liten komplimang för den omsorg, hvarmed hon
stretade emot sin lilla svaghet att tala i näsan. Hr
Örtengren var öfvermåttan tråkig och dålig i sin roll. När
svenska skådespelare skola agera spanjorer, förmena de bästa
sättet att få lokalfärg öfver framställningen vara att,
förutom anläggandet af en mörkhyad maskering och mörk
peruk med sina små krokar ned i pannan, i ett kör tala
att icke säga skrika med mycket stark stämma, göra stora
vilda gester och röra sig hastigt. Det skulle visserligen
måhända kunna tänkas, att en inre intensitet skulle förmå
göra en djupare och mer gripande verkan. Men det där
andra spelsättet har då förstås alltid det goda med sig, att
det är en nyttig gymnastik för lungor ocb ben och medför
en välbehöflig uppryckning i den sedvanliga svenska
säflig-heten. Fru Lundberg och hrr Örtengren, Skånberg och
Palme ha uppenbarligen goda lungor. Hr Skånbergs organ
eger en vacker klang och i densammas fins ofta något
känsligt varmt, ärligt och öfvertygande.

Det enda som det nu vore idé att yttra om A
asatea-terns “Grefvinnan Fritzi“ skulle väl afse själfva
utförandet. Att nämligen nu foga ord till ord för att med allvar
eller skämt resonnera om styckets absoluta betydelselöshet,
dess banala muntrationsförsök och dess lika förlegade
sentimentalitet i de vackra ställena, om konflikten mellan
konsten och den äktenskapliga lyckan, om aktrisernas sociala
ställning etc. etc., — sådant vore öfvermåttan lönlöst och
lyckligtvis alldeles onödigt och skulle icke häller kunna
falla under rubriken “kärt besvär“ förgäfve^. En Svante
Hedin, Holmqvist eller Bergström skulle kanske i den
man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free