Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Konsertsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8io
allt detta är hr P. den underbaraste, mest poesifylda, drömlikt
ljufva och bedårande violinpoet, som här på långliga tider
uppträdt, erinrande i sitt nuvarande skede de äldre
musikvännerna om den älskvärde Miska Hauser på 50- och 60-talen.
Af våra begge musiksällskaps konserter passera vi lätt
öfver Filharmoniens, der Cherubinis Requiem fick en högst
medelmåttig tolkning, troligen beroende på anföraren hr
Hedenblads fortvarande inkompetens att leda större verk, hvarpå,
vårens Samson var ett ännu mer eklatant sorgeprof. Och
denna mani att låta k. hofkapellet, redan förut tillräckligt
ansträngdt, spela det ena solonumret efter det andra — och
det under hr H.! Mer passar det då att kapellet spelar på.
hr Hennebergs årliga höstskördekalas, om ock derigenom äfven
hinder för symfonikonserterna uppstå, af hvilka den första —
rysligt att säga — gafs 8 dar före julafton.
Till Musikföreningens och hr Nerudas stordåd, Bachs
jätteinspiration H:moll-messan skola vi återkomma, antagande
att ett så kolossalt verk med sådana kolossala förarbeten i
utförandet uppföres flera gånger under säsongens lopp. Redan
nu måste man lyckönska det nitiska sällskapet, der de ålderdomliga
elementen minsann ej äro de minst zelotiska, och hr Neruda,
den syperbe dirigenten, till denna bravurprestation. Af
solisterna hade vi väntat mer af den Berlinerberömde hr Smith,,
fru Edling saknades för altpartiet och en mer oratoriivan
sop-ranist hade måhända ock kunnat uppspåras.
Orphei Drängars årliga vårkonsert hade i år samma tur
som vanligt: fullt hus, mycket barn och ungdom (äfven
tjen-stehjon såg tidn. A.-B), vårliga toiletter och strålande
förårs-väder. Detta sista kunde visserligen ha varit fatalt för
drän-garne — ty vårsolens makt på Stockholm är känd —, men
biljetterna slutsåldes långt förut under rusket i den föregående
veckan.
Enligt sina statuter måste O. D. framföra körverk med
orkester, men detta kunde de inskränka till Upsala, ty här i
staden utföres sådant bättre af våra sångsällskap. Det är ju
i a capella-sången, som studenterna alltid excellerat, både
»Allmänna Sången» och O. D. De kraftigaste applåderna föllo
ock efter sådana nummer, af hvilka programmet nästa gång
enbart torde kunna fyllas. Meningslöst är att k. hofhapellet
låter höra sig på en studentkonsert i flera solonummer. Icke
hör det till en studentkonsert och inte spelar det heller så
värst bra under studenternas anförare, hr Hedenblad, särdeles
accompagnerar det illa och tränger ut studentrösterna till
oredigt sorl ur fjerran. Denna olycka drabbade nu främst
sistlidna vårkonserts entrénummer, gubben Hartmanns genialiska
»Vølvens Spaadom», utan tvifvel det mest lyckade körverk i
gammalnordisk anda som finns i hela Nordens musikliteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
