Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Två olyckskamrater eller teologi och materialism, af Gideon Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i8
land, snö, ja t. o. m. att rundt andra fixstjärnor planeter röra sig liksom
jorden kring solen, att bland dem kanske också en eller annan är befolkad
med lefvande väsen, som i mycket äro oss lika, i mycket olika. Ville
man draga slutsatser på samma sätt som herr Ostwald, så måste man
säga: jag har ingen utsikt att någonsin erfara något däraf, ja hela
mänskligheten har ingen utsikt att varsebli något rörande lefvande väsen, som
befolka en annan fixstjärnas planeter. Men nu existera blott våra
sinnesförnimmelser, därför kunna inga lefvande väsen existera på en annan
fixstjärnas planeter.»
Som vi se, söker Boltzmann leda Ostwalds uttalanden
in absurdum. Ha ’ vi rätt fattat Ostwald, så måste han
emellertid ha drifvit sin filosofiska analys tillräckligt långt
för att ej låta skrämma sig af jämförelsen mellan atomerna
och lefvande varelser, vare sig på denna eller andra
planeter. Ehuru vi ej direkt kunna iakttaga existensen af
andra förnimmande varelser, innebär dock ett dylikt
antagande ingen själfmotsägelse. Vår egen kropp framträder
för oss bland annat som en komplex af syn- och
känselförnimmelser, vi se och taga på den. Men dessa
sensationer äro äfven förbundna med tankar, känslor och vilja. Nu
förekommer i vår erfarenhet en mängd sensationskomplexer,
liknande den som representerar eller konstituerar vår egen
kropp. Genom en enkel analogi sluta vi då att äfven dessa
kroppar äro förbundna med tanke, känsla och vilja. Som
dessa senare ej kunna existera utan medvetande och vi ej
äro medvetna om dem, sluta vi helt naturligt därtill, att
andra medvetna varelser än vi själfva existera. Denna
föreställning har i sig intet själfmotsägande.
Idén om atomer däremot! Hur förhåller det sig
med den?
Föreställ er att ni stiger upp och lämnar rummet där
ni nu sitter. Månne allt därinne förblir sig likt? Lyser
lampan fortfarande på väggarnas dekorationer och taflor,
på möbler och mattor, på bokryggarnas förgyllningar? Nej,
visst inte. Utan synsinne fins intet ljus, utan hörsel intet
ljud, lika litet som någon lukt fins utan luktsinne. “Det
mosaiska: ’det vardt ljus’ är fysiologiskt falskt“, säger den
framstående fysiologen och anhängaren af den mekaniska
världsåskådningen, prof, du Bois-Reymond i Berlin. “Ljus
vardt det först, då den första röda ögonpunkten hos ett
infusionsdjur för första gången urskilde ljus och mörker.“ *
Hvad fins då kvar i rummet, då ni lämnat det? Ja, här
är det som den materialistiska världsåskådningen hittills
kommit oss till hjälp. Ehuru ljus ej längre fins i form af
ljussensation, utsänder lampan dock fortfarande de
etervågor, som af ett synsinne skulle förnimmas som ljus. Dessa
* Ueber die Grenzen des Naturerkennens. Die sieben Wälträthsel.
Zwei Vorträge von Emil du Bois-Reymond. Leipzig, Veit et C:o, 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
