Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Två olyckskamrater eller teologi och materialism, af Gideon Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
etervågor träffa fortfarande föremål, men icke färglysande
föremål, utan mörka komplexer af atomer. Materialismen
uppfattar världen, sådan den är, oberoende af ett
förnimmande väsen, såsom en mörk, stum och kall värld af
atomer, hvilken dock är idel rörelse. Atomerna fortfara att
oskillera, äfven om deras oskillationer ej framkalla någon
retning hos ett nervsystem, rymdens solar ila fortfarande
fram genom etern, ehuru mörka och kalla, böljorna krossas
fortfarande mot strandens klippor, men bränningen ryter ej,
löfven dallra för vinden, men de prassla ej, solen utsänder
etervågor, som skulle komma en termometers
kvicksilfver-pelare att stiga, men någon värme fins ej. I ett nu
förändras allt. En varelse med de sunda fem uppträder i
den hittills mörka och stumma världen och allt är
förvand-ladt som genom ett trollslag. Öfverallt ljus och färger,
ljud och toner, värme och dofter.
Materialistens vetenskapliga sträfvan går just ut på att
af kläda sinnenas värld allt subjektivt, för att sålunda ha
kvar en objektiv värld. En sådan objektiv verklighet tror
han sig ha funnit i atomvärlden.
Men här just kommer energetikern med sitt inpass. Gå
på konsekvent, säger han åt materialisten, och du skall se
att atomvärlden är en chimère, overkligare än den ve rid af
ljus, ljud och känselsensationer, som du anser blott vara en
verkan af den förra. Hvad äro dina atomer annat än
kroppar, liknande dem våra sinnen ge oss, ehuru du föreställer
dig dem så små, att de ej kunna uppfattas hvar för sig.
Man kan ju ej tänka sig atomer utan genom föreställningar
lånade från sinnena, från syn och känsel. Synsinnet får
släppa till elementet utsträckning, känselsinnet består
föreställningen om motståndsförnimmelse. Som atomerna äro
för små att iakttagas blir således resultatet: atomerna
uppfattas genom föreställningar som enligt sitt begrepp äro
:sådana att intet sinne kan uppfatta dem.
Men, invänder materialisten, vi behöfva visst ej
föreställa oss atomerna såsom egande utsträckning och då de
•således ej behöfva utgöra någon rumfyllnad, bortfaller
äfven föreställningen om motståndssensa^on. Atomvärlden
är helt enkelt en värld af matematiska punkter som
attrahera och repellera hvarandra. Därmed är väl dock det
energetiska anfallet afslaget.
Visst icke. Ännu kan det fortsättas en stund.
Hvarigenom skiljer sig en matematisk punkt från en annan.’
Genom läget. Men om han ändrar läge, huru skall han då
skiljas från den punkt som förut intog hans nya läge!
Man märker att föreställningen om rummet utan
sensationer som fylla det är en blott abstraktion, omöjlig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
