Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Två olyckskamrater eller teologi och materialism, af Gideon Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
ställningen skapats af den naiva okunnigheten, i det andra
af vetenskapen. I förra fallet har en närgången kritik trasat
sönder hela "världsförklaringen". Hur skall det gå i det
senare fallet? Skall “atomvärlden", som nutidsmänniskorna
trott på, som fordom på Gud fader, skall äfven den visa
sig som en blott förvillelse, som en oförnuftighet oeh en
onyttighet?
Det är, som vi se, en allvarsam fråga. Hvar och en,
som blott luktat på naturvetenskapen, om än aldrig så litet,
vet med hvilken oemotståndlig nödvändighet atombegreppet
brutit sig väg på skilda områden och hur oumbärligt det
synes vara för kemisten som för fysikern. Hur t. ex. skulle
den förre kunna bringa reda i det ofantliga experimentella
material, som den organiska kemien lägger i hans händer,
om han ej hade sina formler, “strukturformler" såväl som
4‘stereokemiska“.
Det atomistiska föreställningssättet befans vara
behäf-tadt med själfmotsägelser. Är det därför också obrukbart?
Att ett själfmots ägande begrepp icke är “riktigt", det
är man väl i allmänhet ense om. Man skulle ju också
kunna uttrycka sig så, att ett dylikt begrepp ej kan ha
någon motsvarighet “i verkligheten". Låt oss därför söka
titta betydelsen af ordet “verklig" litet närmare i
sömmarna.
Den luft vi just nu andas, den väg vi just nu gå, det
vi just i detta ögonblick se, höra, känna, lukta och smaka,
det är väl så “verkligt", så aktuelt som något kan vara.
Det landskap, vi för fem minuter sedan genomvandrade och
som nu är försvunnet ur sikte, det är redan mindre aktuelt
för medvetandet, mindre verkligt. Verkligheten, ordet i en
viss mening taget, har således grader. Låt oss taga ett
annat exempel. Jag sticker en kula i ett gevär, skjuter af
och finner sedan kulan i måltaflan. Att k.ulan var verklig
både då jag lade in henne i bössan och då jag fann henne
i taflan, därom tvista vi ju ej. Men hur var det mellan
dessa båda tillfällen. Hon fans icke närvarande i mitt
medvetande. Var hon då “verklig"? Ja, hvarför ej. Den var
under sitt osedda lopp hvad Kant kallar en “mögliche
Er-fahrung" och Stuart Mill en “possibility of sensation", d. v. s.
under vissa betingelser kunde hennes därvaro ha
konstaterats, t. ex. om någon kropp kommit emellan. Hur kunna
vi då veta det? Jo, emedan erfarenheten mångfaldiga
gånger visat att en kropp, som ändrar plats, ej törst försvinner
för att så plötsligt dyka upp på sin nya plats, utan genom
att succesivt intaga alla mellanliggande platser. Detta år
en lag för erfarenheten. Och, som Kant säger, med re) /
-lighet förstå vi ej allenast en omedelbar erfarenhet, nian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
