Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840
Bland alla briljanta detaljer har jag särskildt antecknat
hennes sätt att i första akten krypa upp i soffan och lägga
sig där att sofva; så äfven hennes sortie i andra akten m. m.
Hr Byströms Teodor kunde ha blifvit ett motstycke till
fröken Borgströms Mizi, men den bortfuskades på flera
ställen. Han var för knarrig och vresig, särskildt i första
aktens första scen. Teodor är en godmodig och bekväm
humoristisk vivör och goddagspilt och inte ondsint och
kältig. Hr Byström grälade, i stället för att skämtsamt
moralisera. Ett uttryck af Fritz ordagrant: “Herre gud,
är du energisk", torde jämte åtskilligt annat tyda på, att
bekvämlighet och godmodighet utgöra hufvuddragen i hans
naturell. Scenen vid bordet i första akten, äfven somliga
scener med Mizi gjordes emellertid af hr B. ganska roligt
och med godt humör. Som redan är sagdt, har han under
pjesens fortsatta gifvande spelat upp sig betydligt.
Detsamma måste i betydligt högre grad sägas om hr de Wahl.
Vid premièren var det i tonfall och minspel för mycket
kvar af en något flabbig pojke, och hans prestation var då
i allmänhet tämligen matt och intresselös. Senare gjorde
han många saker känsligt och fint — så t. ex. andra
aktens scen med Kristine — och hans framställning af rollen
i dess helhet blef enkel och tilltalande. Manér verkade
emellertid den träget återkommande körsläggningen af
armarne.
Frkn Gottschalks Kristine vittnade om bemödanden och
arbete samt mycken, mycken instruktion, men det saknades
resonans och den sorts dramatiska intelligens, som rollen
kräfver. För att beteckna totalintrycket viil jag från
Vo-lontaires artikel i häftets början låna och på frkn
Gott-schalks Kristine tillämpa följande ord: Hon gaf rollen
“som en ypperlig maskin. Allt på sin plats, allt väl
uppdraget, smordt, igångsatt — men något individuelt, något
eget, något temperament — sök ej. Måhända kan slikt
komma, måhända ej! Poetisk konst, lif, själ — se där
hvad rollen bönfaller om, stor sak i väldresserad fermeté.“
Ett par specialanmärkningar vill jag här anföra. Den
första akten gjorde hon väl tungt och den omedelbara
innerligheten kom ej alltid fram fullt naturligt. Hon lät
åskådaren redan i första akten för mycket ana hvad som
skulle komma. I scenen med fadern märkte man bäst, hur
föga hon verkligen kände och i sin intelligens och känsla
hade det rätta greppet på rollen. I tredje aktens slutscen
skulle hon ha stegrat stämningen replik för replik, men
hennes krafter räckte icke på långt när till, utan hon hade
redan i början af scenen gifvit hvad som bort komma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
