Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Konsumtionsföreningar, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
mot konsumtionsföreningarna ocli nyligen* har t. o. m.
“de förenade köpmännens" förbund höjt sig till en fordran
att för konsumtionsföreningars bildande skulle fordras
myndigheternas tillstånd och att koncession endast finge lämnas
i yttersta behof. Regeringen förhöll sig till en början
mycket reserverad mot dylika manifestationer. Då detalj
hand-larne fordrade att konsumtionsföreningarna skulle förbjudas
att sälja till icke-medlemmar, tillbakavisade regeringen vid
föreningslagens framläggande (1889) en sådan begäran med
följande motivering: “Det är icke att inse, hvarför
exempelvis en konsumtionsförening med en öppen bod icke
borde få sälja äfven till personer, som icke höra till
föreningen. Att så mycket som möjligt göra fruktbringande
befintliga institutioner och förråd ligger i dylika föreningars
eget intresse, utan att man behöfver befara att en dylik
utvidgning skall utöfva en ofördelaktig inverkan på affärens
soliditet. “ Det oaktadt upptog riksdagen i den nya föreningslagen
en bestämmelse, som förbjöd konsumtionsföreningarna att
sälja till icke-medlemmar; men förslaget att bestämma straff
för öfverträdelser af densamma blef i följd af
regeringskommissariens motstånd icke antaget. På senare tid har
dock regeringen ändrat sin ställning i frågan och gifvande
efter för riksdagsmajoritetens förnyade påtryckning
framlagt ett lagförslag, som gör allvar af förbudets
genomförande, anordnar en sträng kontroll — framför allt
köparens legitimering — och bestämmer straff för otillåten
handel eller köp af komsumtionsföreningens varor. I hur hög
grad denna lag är riktad mot den industriella befolkningen
framgår däraf, att jordbrukarnes konsumtionsföreningar äro
uttryckligen undantagna från lagens föreskrifter. För
regeringens tillvägagående är enligt dess uppgift
medelklasspolitikens synpunkt normerande; i motiven säges, att
“utvidgandet af många sådana föreningars affärsrörelse vore från
socialpolitisk ståndpunkt betänklig, därför att den utgjorde
en fara för talrika enskilda handelsaffärers och
handtverke-riers ekonomiska existens: och syntes därför ett ingripande
af lagstiftningen vara påkallad“. Och på liknande sätt
förordades lagen ifrigt i riksdagen af friherre von Stumm,
hvilken som bekant i många ting är regeringens
socialpolitiska Egeria: “Storindustrien skadar handtverkerierna, om
den gynnar konsumtionsföreningarna, och det göra till min
sorg många af mina kolleger. Men jag gör det icke, utan
har så mycket jag kommit åt sökt motarbeta
konsumtionsföreningarna och har därvid handlat uteslutande i
medelklassens intresse. Jag är fullt och fast öfvertygad om att
* Detta skr efs i juni 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
