Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - På redaktionens bord - Den okända delen af Jesu lefnad, öfvers. af Notovitch, anm. af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8/8
stöter lian denna hjertesuck: “Endast genom dygden af ett
sanningens ord skulle man kunna förvandla liela Indien
med dess tre hundra millioner afgudar till ett vidsträckt
kristligt land, men — — denna vackra plan skulle utan
tvifvel framkalla en fördom hos vissa kristna, hvilka, liksom
de ofvan omtalade presterna (och öfversättaren af detta
verk!) spekulera på hopens okunnighet för att rikta sig
själfva.“ Detta nonsens framkommer däraf att öfversättaren
låter vertu betyda dygd i st. för kraft och att han i
brådskan slagit upp felaktigt ord, när han borde ha funnit
afgudadyrkare. Äfven med dessa ändringar blir meningen
nonsens i alla fall, utom parentesen. Svenska språkets
lagar äro lika okända för denne okallade importör, som
franska ordbokens hemligheter. Han brukar oäkta bisatser (sid.
141 öfverst), han känner icke skilnaden mellan sina och
deras (sid 140) — tydligtvis i tanke att leur blott kan
betyda deras. Han blyges icke för att skrifva “mitt
krossade ben“, (ma jambe écrasée), ehuru han menar brutna,
eller att göra en dylik sammanställning af pinsamma ljud
(sid. 119): “Återkomna — från förrättningar berätta
köp-männen“. Han säger i sin enfald mund för mun! — På
ett ställe förtäljer den icke mycket kvickare hr Notowitch,
huruledes hans ben efter en åktur voro “liksom
öfversväm-made af millioner myror“ — tryckfelen härja i samma
ohyggliga grad hans stackars öfversättares verk utan att
denne söker att upphjälpa öfversvämningens skador genom
en lista corrigenda. Jag orkar icke längre tänka på hr X.,
må han aldrig göra så mera!
Hr Nicolas Notowitch berättar, att han under ett besök
i klostret Himis, beläget nära Leh, hufvudstad i Ladak,
hörde talas om tillvaron af några handskrifter rörande
profeten Issa (muhammedanernas namn på Jesus). Helt
naturligt väckte detta hans nyfikenhet, och grubblande öfver ett
sätt att kunna få uppehålla sig en längre tid i klostret,
återvände han till Leh. “För att icke väcka misstankar
hos myndigheterna om afsikten med mitt besök i klostret
och för att icke, i egenskap af ryss, stöta på hinder för
min vidare resa i Tibet, lät jag, vid återkomsten till Leh,
förstå, att jag återvände till Indien samt lemnade åter
hufvudstaden i Ladak. “ På vägen bröt han benet, påstår han,
och fann därigenom anledning att låta sig föras till Himis.
Han gaf laman (abboten) i klostret en termometer, ett
väc-karur och ett vanligt ur i gåfva. Dessa små drag i
berättelsen ha sedan bidragit att röja honom. Som det tyckes,
gick det lätt att få en munk att hemta de folianter, den
resande åtrådde. Munken läste upp, en tolk, som kommit
man vet ej hvarifrån, öfversatte, och hr N. nedskref i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
