Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Judarnes lif under medeltiden, af M. Güdemann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948
skapsmännen, och de ha dem att tacka för den första
bekantskapen med den grekiska filosofiens, medicinens, matematikens
och astronomiens hufvudarbeten och deras arabiska
kommen-tarier. Man var också nog fördomsfri att erkänna denna
ju-darnes dels förmedlande, dels själfständiga verksamhet. Bland
de i statuterna för den medicinska fakulteten vid universitetet
i Paris föreskrifna studieböckerna befunno sig också den
judiska läkaren Isak Israelis verk; vid de berömda medicinska
högskolorna i Montpellier, Salerno, Padua o. s. v. undervisade
och vid påfve- och furstehof praktiserade judiska läkare, som
af dem icke sällan togos till råd äfven i statsangelägenheter.
Till och med den kristna teologien försmådde icke att ur
judiska skrifter och af undervisning, som meddelades af judar,
hämta lärdom rörande bibliska frågor, och medan man, å ena
sidan påträngd af hetsiga trosfanatiker, gaf rabbinernas
skrifter till pris åt lågorna, bidrogo kristna teologer själfva
därtill att bevara och fortplanta de i dessa skrifter bevarade
upplysningar. Den bibliska vetenskapen rörde sig helt och
hållet i de af judarne utstakade banor, rabbinska liknelser och
legender gingo igen i folkböcker och predikningar till kristna
läsares och åhörares förströelse och uppbyggelse,
hebreisktekniska termep trängde sig in i det kyrkliga latinet, och
liksom man i våra dagar äfven i kristna kretsar berättar och
har roligt åt gamla och nya »judiska historier», så kommo
höga kyrkliga dignitärer gärna fram med skämt, som vittnade
om deras kännedom af den judiska litteraturen. Så till
exempel yttrade den lärde kardinal Egidio, från Viterbo, på
skämt, att Kristus hade efter sin återuppståndelse dukat upp
för apostlarna ett stycke af den bekanta fisken Levjathan,
hvilken i Kabbala spelar en så viktig roll. Men
bekantskapen med judendomen hade äfven sin allvarliga verkan, och
den genom studiet af den judiska literaturen och genom
personligt umgänge med judar vunna inblicken i deras
familje-och församlingslif förmådde mången kristen teolog att
hänvisa på deras beröm- och efterföljansvärda anordningar. Så
till exempel uppmanar den som Doctor mirabilis firade och
genom sina upplysta åsikter i verkligheten märklige engelske
franciskanmunken under trettonde århundradet, Roger Bacon,
de kristna teologerna att af judar, och sådana funnos öfver
allt, lära sig hebreiska för att bättre förstå det gamla
testamentet och rekommenderar att börja ungdomens
undervisning med läsning af bibeln och därvid med de enklare till
sedeläran hörande skrifterna af densamma, hvarvid han
hänvisar på, »att judarne i sin ungdom lära sig guds lag
(pentateuken)».
En i samma århundrade lefvande tysk predikant, broder
Berthold från Regensburg gör på ett annat sätt uppmärksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
