Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Chartismen, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
1840 reorganiserades partiet och en “nationell
chartistasso-ciation för Storbritannien “ grundades med uppgift att
genom lagliga medel göra chartan till basis för författningen.
Men då, år 1842, en ny masspetition tvärt afvisades af
underhuset, fick det tysiska våldets fraktion åter vatten på sin
kvarn och ånyo proklamerades allmän strejk. Denna gång
åtlyddes parollen åtminstone i en rad fabriksstäder, i
synnerhet Lancashires, men då detta exempel icke ryckte hela
landet med sig, insågo chartisterna, fruktlösheten af sitt
förehafvande och gjorde redan efter en half månad slut på
strejken. Därefter aftynade chartismen, för att slutligen
1848 efter februarirevolutionen i Paris samla sig till en
sista kraftansträngning. 2 ter skulle en jättepetition — den
uppgafs vara undertecknad af 5,700,000 människor —
framlämnas och 0’Connor skröt Öfver, att han med petitionen
skulle rycka inför parlamentet i spetsen för ett tåg af
hundra tusenden. Men den revolutionära processionen blef
förbjuden och vid anblicken af de af regeringen träffade
försvarsåtgärderna nöjde sig O’Connor med att — köra till
parlamentet med petitionen i en droska. Där blef petitionen
cmottagen, men den strax företagna granskningen visade,
att den innehöll icke fullt två millioner underskrifter och
att hundratusentals af dessa voro förfalskade. Därmed var
chartismen hemfallen åt löjet, hvars pilar städse verka
dödande, och därmed var den revolutionära socialismens
undergång i England beseglad. Rörelsens allmänna
betydelse har af Lujo Brentano, den bäste kännaren af den
engelska socialhistorien, blifvit riktigt klargjord med
följande ord: “Chartiströrelsen har haft den stora verkan, att
den engelska arbetarklassen ända bort i landets aflägsnaste
vrår blifvit uppryckt ur de nedärfda åsikterna om
under-gifvenhet och bragt till medvetande om sina särskilda
klassintressen".
Basel. Professor Georg Adler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
