Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
som flydde till hertig Carls skydd, hvarjämte den allmänt
ansedde Chytræus skänkte motståndet hela vikten af sin
betydande auktoritet. (Bring, Disputation de liturgia 1754).*
Han söker ej blott styrka de framstående kämparne för
lutheranismen utan föreslår bestämda åtgärder. (Otto Krabbe,
s. 337). Oaktadt detta motstånd lyckades det dock för
Johan, dels med öfvertalande, dels med våldsamma
åtgärder, att få liturgin antagen vid riksdagen 1577 af hela
prästerståndet med undantag af biskoparne i Linköping och
Strengnäs och några få andra, hvarefter de öfriga ståndens
bifall med lätthet utverkades. Jesuiten Fegt, som jämte
Laurentius Norwegus hitkom sistnämnda år, omtalar i sin
afgifna berättelse för sagde år, att liturgin redan på en
riksdag i februari 1576 blifvit antagen, men han
förblandar året för antagandet med året för utgifvandet. **
Liturgin blef med undantag af Carls hertigdöme
gällande i det öfriga Sverige under återstående delen af
Johans regering.
Ehuru liturgin ej var af katolskt innehåll, ville den
katolska reaktionen gerna betrakta den såsom en
förberedelse till katolska lärans införande i Sverige. I bref d. 1
januari 1576 bötygar Hosius sin glädje, däröfver att
konungen småningom inför den katolska tron. Den 15 sept.
1576 skref Gregorius XIII till Johan med uppmaning att
fortgå på den rätta vägen, uttryckande sin benägenhet att
främja konungens önskningar i afseende på det italienska
arfvet. (Theiner II, 32). Visserligen var ej den mening
enhällig, att Johan genom liturgin förberedde katolicismens
införande. Kardinal Laureo, påflig nuntie i Polen, yttrar
sålunda i bref till Possevino d. 14 januari 1578, att
liturgin öfverensstämde med Augsburgska bekännelsen, hvadan
därpå ej vore att grunda något hopp. (Wierzbowsky,
Laureo s. 672). Men hvad man gerna önskar, på dess
inträffande vill man gerna tro; och allmänna tron bland
katolikerna blef den ofvan omförmälda, hvilket dock berodde
på ett stort misstag. Sedan liturgin redan var färdig, kom
Johan visserligen af orsaker, för hvilka vi längre fram
skola redogöra, att inlåta sig i underhandlingar med
kurian om katolska lärans införande i Sverige; men här-
* Se David Chytræus dargestellt von Otto Kräbbe. Rostock 1870.
Chytræus var synnerligen verksam för protestantismen i Steyermark och
Österrike, hvilket föranledde hans uppträdande därför äfven i Sverige, s.
379. Synnerligen var detta riktadt mot Possevino, därom mer längre
fram.
** Fegts berättelse 1577 Ez archios arcis St. Angeli.
Fegt må ej förblandas med protestestanten Petrus Fecht, liturgins
författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
